Jag vill varaen i teametrunt hästen

9 min läsning

Hon drömde om att jobba med elefanter i Afrika – men hamnade i stället bland hästar på Island. Där fick Renée en första smak för hovslagaryrket. Nu har hon eget hovslageri och ett hundratal hästar som sina fasta kunder.

AV MARIA TORSHALL FOTO: MARIA TORSHALL OCH TT

Renée är sin egen lyckas smed

Renée hanterar hovtången med van hand och verkar islandshästen Isolds framhov.

Renée har alltid älskat hästar. Just därför ville hon inte jobba med dem.

– Det var mitt fritidsintresse och jag ville inte tröttna, säger hon.

Men nu har hon hästar både på jobbet och hemma – och har ändå inte ledsnat.

– Det är ju ändå de som är roligast.

Vi träffas på Stall Beatelund på Värmdö utanför Stockholm. Renée kör vant in sin gråa skåpbil på stallplanen och backar upp mot stalldörren. Bilen rymmer allt som hon behöver för en dag på jobbet: hammare och städ, en skostol på hjul, rasp, tänger och knivar, elslip och förstås oändligt med hästskor och söm ...

Med bagageluckan öppen har hon allt inom räckhåll inför arbetspasset som väntar. Hon kopplar in sin elektriska slipmaskin, lägger fram öronkåporna, knäpper på sig sitt slitna hovslagarförkläde och tejpar det ena benet där förklädet börjar ge sig med svart tejp innan hon går in och hälsar på hästar och ägare. Det långa blonda håret är uppsatt i tofs mitt uppe på huvudet för att inte hänga i vägen.

– Jag borde kanske ha skaffat ett nytt, säger hon leende med referens till det slitna förklädet och en nick mot kameran.

I dag är det Isold och Litla-Min som står på hovslagarens lista. Båda är islandshästar, ston som går i samma flock i stallet som förutom cirka 40 islandshästar har en enda nordsvensk som inackordering.

Isold och hennes matte Sara är gamla kunder och Renée känner båda väl. Isold ska verkas (motsvarigheten till att klippa tånaglarna) och få nya skor, en rutin som sker ungefär var sjunde vecka.

Det yttersta höljet av hästens hovar består av keratin, samma ämne som våra naglar. Hovkapseln växer ungefär en centimeter i månaden och behöver kortas, precis som vi klipper naglarna. På hästens hov sker det med tång och kniv, men för att kunna göra det måste skon först tas bort.

Renée jobbar metodiskt, en hov i taget, runt om: knacka upp sömmen och dra ut, bända och dra av skon, verka hov och stråle, raspa och snygga till hovens form, måtta in en ny sko och slå på den – allt med exakthet och öga för detaljer för a

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar