Det kändes som om någon tog livet ifrån mig

Lina nekades operation för endometrios

Lina Olofsson, 43, har jobbat sedan hon var 16 år. 2007 startade hon eget företag inom varumärkesbyggande, grafisk formgivning och journalistik. När hennes två yngsta barn kom till världen tog hon knappt ut någon föräldraledighet, bara för att hon älskar att jobba. I dag ser livet helt annorlunda ut.

– Jag vet aldrig hur jag kommer att må i morgon. Jag svimmar och kräks vid både mens och ägglossning, mer eller mindre varje månad. Jag får boka om och boka av aktiviteter så otroligt ofta. Jag har tappat kontakten med många vänner eftersom jag inte orkar ses, knappt ens prata i telefon. Men det jobbigaste är att vara så beroende av samhället, för jag har alltid varit en person som klarat mig själv, säger hon.

Lina lider av flera olika sjukdomar – endometrios, reumatism och Chrons sjukdom – som alla på olika sätt begränsar hennes vardag. En vardag som numera till stor del består av vila och läkarbesök. De första symtomen på reumatism och Chrons sjukdom fick hon 2015 och endometriosen dök upp på allvar 2016, efter hennes tredje barn.

– Men redan 1998 opererades jag för så kallade chokladcystor. Jag hade då ingen aning om att det är ett av tillstånden man kan få av endometrios. Det var en ren slump att jag hörde talas om endometrios 2016.

Samma år kom Lina i kontakt med endometriosteamet på Södersjukhuset i Stockholm. Där öppnade man upp Lina och konstaterade endometrios, men opererade inte bort härdarna. I stället fick Lina behandling med hormoner, vilket inte hjälpte. Tvärtom blev hon bara sjukare och sjukare.

Hon tror själv att endometriosen triggar hennes andra två autoimmuna sjukdomar, och att de blir extra svårbehandlade eftersom endometriosen konstant orsakar nya inflammationer i buken.

Blev sängliggande

2018 befann sig Lina både fysiskt och psykiskt på den absoluta botten. Hormonbehandlingen hon fick gjorde henne förvisso blödningsfri, men symtomen försvann inte. De blev bara värre och vär