KARIN HERSLOW
Jag hade inga problematt läsa de brev och kort min mormor skrev till mig, trots hennes mycket personliga handstil. Antagligen ansträngde hon sig också att skriva snyggt när hon skrev till andra. Men det som förenklade läsningen var att hon anammat stavningsreformen som kom 1906. Den var på sitt sätt rätt omfattande, så det var nog inte lätt för dem som måste lära om. Bland annat innebar den att bokstaven ”v” fick högre status. Nu slapp den stå tillsammans med f eller h – så att exempelvis just ordet stava inte längre stavades stafva utan stava! Hur mycket det gamla sättet försvårar nutida läsning upptäckte jag först när jag började grunna på att skriva lite om korv med bröd. En klassisk svensk räddare i nöden i stressiga lägen. Enkel och lättillgänglig dessutom.
Först hade alla korvkiosker en meny bestående av antingen en kokt korv i papper eller en i bröd. När sedan de klassiska korvkioskerna blev gatukök med rejäla menyer, tog sig korven vidare bland annat till bensinmackar där den lade sig på ständigt rullande grillar. Där rullar den på än. En annan och mer otippad tillvaro fick den enkla korven som flyttade in på det stora varuhuset som säljer nästan bara möbler och en annan kedja som är så känd för sin korvförsäljning att den till och med har korv med bröd som mönster på kläder, prylar med mera. Dessa varuhuskorvar är extremt populära och billiga, en femkrona för en med bröd är ju oemotståndligt!
Så långt kommen i mina funderingar tänkte jag på mormor som garanterat aldrig åt en varmkorv från en kiosk. Men hemlagad korv gjorde hon! Så jag tog fram hennes urgamla handskrivna receptbok med svarta pärmar för att kolla in om det fanns något recept? Jodå, men allt var skrivet med den gamla stavningen. Alla korvar var stavade med f: Lungkorf, blodkorf, grynkorf med flera. Recepten var så gott som omöjliga att reda ut. När jag lyckats tolka början av receptet på lungkorven ”lungor, hjärta och mjälte males jämte rikligt med späck” hade ja
