Jag dejtade alldeles för desperat

Jag föddes 1950 i en liten stad där folk höll ögonen på varandra. Mina föräldrar var alltid uppmärksamma på vad man gjorde och inte gjorde. Eftersom jag var enda barnet var de mycket fokuserade på mig

Det regnar ute. I strida strömmar strilar regnet ner utanför fönstret. Vattnet bildar smutsiga ränder på glaset, och när jag försiktigt knackar med ett finger mot rutan, faller en droppe ner på fönste

När jag skilde mig från min man efter 18 år tillsammans kände jag mig som ett tomt skal. Skilsmässan var inte mitt val och jag kände mig ratad, förminskad – och blev väldigt ensam. Vardagen snurrade p

Det är inte så svårt att förstå att jag blev stjärnögd av Martin och hans familj. De hade något så totalt annorlunda mot det jag hade upplevt. För mig var de den perfekta familjen, just en sådan jag h

Sedan min man gick bort för ett par år sedan har livet blivit grått och tråkigt. Barnen och barnbarnen kan inte hälsa på så ofta som både de och jag skulle vilja, eftersom de bor så långt ifrån mig. M

Jag var 37 när jag träffade min man Anders. Bakom mig hade jag ett femton år långt äktenskap och jag var mamma till en nioårig dotter. Anders var också frånskild och hade två pojkar på fyra och åtta.