Johanna är gift med Oliver och som föräldrar till två små barn kämpar de hårt i vardagen. Kärleken lider dock av det, eftersom Johanna och barnen saknar Oliver, som alltför ofta måste jobba övertid. Men en dag ser Johanna Oliver kyssa en annan kvinna mitt på gatan, och när hon konfronterar honom med det berättar han att han har blivit förälskad i den andra kvinnan, Lisa, och att de har känt varandra i ett halvår. Oliver flyttar ut samma kväll, och Johanna är förkrossad.
AV ELISABETH NORD ILL: D. STERNER
Johanna såg sig själv i den stora spegeln när hon gick in i sovrummet. Hon drog av sig strumporna och lät morgonrocken falla ner på golvet. Sedan kröp hon under täcket. Hon lade sig på sidan och drog upp knäna mot bröstet. Hon kunde fortfarande inte riktigt förstå att det var sant, att Oliver hade lämnat henne. Tårarna kunde inte längre hållas tillbaka. De bara rann ner över hennes kinder, och hon var tvungen att bita i täcket för att inte gråta högt.
Plötsligt hörde hon att dörren öppnades. Hon svalde gråten och såg på Maja, som stod i dörröppningen med sin älskade nalle hängande i ena handen.
− Jag drömde, mamma.
Majas röst lät sömndrucken och lite rädd.
Hon gick fram till sängen och Johanna lyfte upp täcket för henne. Maja la sin ena arm runt Johannas kropp och i den andra vilade nallen.
Sedan lutade hon plötsligt huvudet bakåt.
− Du är blöt i ansiktet, mamma. Gråter du?
Små fingrar smekte Johannas kinder. − Inte gråta, mamma, snälla.
− Nej, min skatt, jag ska låta bli, viskade Johanna.
Hon svalde gråten och berättade tyst en liten historia för sin dotter – en historia om en flicka som hette Maja som hade en nalle.
Kort därefter sov Maja tryggt, men Johanna kunde inte sova. Timme efter timme låg hon och stirrade ut i mörkret medan tankarna flög runt som de ville.
Hon visste att det krävdes två för att ett äktenskap skulle bli bra, och hon hade varit långt ifrån tillräckligt bra på att dela sina tankar och känslor med Oliver. Hon hade hela tiden trott att de skulle återfinna det gamla pirret. Inte just nu, men senare när de hade mer tid.
Under det senaste året hade allt fallit sönder mellan dem, och Oliver hade träffat en annan. En kvinna som utan tvekan kunde kontrollera sitt temperament och inte hade lust att skicka tallrikar och allt möjligt annat i golvet bara för att hon var irriterad. En kvinna med fina plockade ögonbryn. En k
