Helena grävde i sin egen familjs historia – och hittade både ondskefulla präster och kvinnor som anklagats för att vara häxor. – Man vet aldrig var man hamnar när man börjar gräva.
TEXT: JOAKIM LÖWING FOTO: PETER ERICSSON, HELENA BURE WIJK
Intresset för att släktforska ökar
Allt fler söker efter sina rötter. Intresset för att släktforska har exploderat de senaste åren, och nu är det inte längre något som bara äldre ägnar sig åt, utan nyfikenheten på den egna familjens historia har krupit ner i åldrarna.
En förklaring är ökad tillgänglighet, en annan är medial uppmärksamhet. I det populära tv-programmet Vem tror du att du är? får en kändis hjälp att släktforska. I Allt för Sverige, söker ett gäng amerikaner sina rötter i Sverige, och radioprogrammet Släktband i Sveriges Radio djupdyker i sådana arkiv som inte går att leta fram på internet och guidar kring nya hjälpmedel som finns för att forska på egen hand.
– Helt klart har de olika programmen bidragit till det stora uppsvinget från allmänheten. Det är kul att det inte är nästan enbart äldre längre, utan också har kommit ned i åldrarna, säger släktforskaren Helena Bure Wijk, 56, från Västerås.
Historia är ett ämne som ligger Helena varmt om hjärtat. Hon har en magister i religionsvetenskap och teologi och forskar om de nordiska häxprocesserna och förkristen folktro. Under sommaren 2021 medverkade hon i programserien Häxmorden i Sveriges Radio, där även bland annat författaren Jan Guillou deltog – åtta spännande avsnitt om häxprocessen i Torsåker, Ångermanland.
– Det var både roligt och intressant, och det märks att många lyssnat på programmen. Jag har fått en hel del mejl med frågor, framför allt från personer som har släktingar i Ångermanland.
Enklare – och gratis
Helena tror även att det ökade intresset beror på att det i dag är betydligt enklare att släktforska än det var förr.
– Då var man tvungen att åka runt till olika socknar, kyrkor och församlingar för att samla ihop uppgifter. Nu slipper man det. Med en dator och uppkoppling är det enkelt och skönt att sitta hemma och leta runt, berättar hon.
En stor fördel är också att det inte behöver kosta ett enda öre.
– Jag får ofta frågan varför det är så dyrt att släktforska. Men i själva verket kan man faktiskt göra det helt gratis. Sedan 2018 är allt material i Riksarkivets digitala forskningssal
