Mötet med bandets tidigare sångerska Bodil är helt annorlunda än vad Anna trott Kyss mig om du vill
Anna arbetar på en kemtvätt, men drömmer samtidigt om de snygga och spännande popstjärnorna hon hör på radion. Hon sjunger ofta och har en fin sångröst, så när hennes vän Lizzie berättar att amatörer kommer att få chansen att sjunga en låt på dansen i idrottshallen nästkommande helg, låter hon sig övertalas att delta, även om hon är ganska blyg. Hennes uppträdande går mycket bättre än hon förväntade sig, och efteråt frågar den snygge Jörgen från det lokala framgångsrika bandet Jörgen & Jockeys om hon vill komma och öva med dem, eftersom deras sångerska har lämnat dem. Provet går bra. Anna blir antagen, och dessutom blir hon förtjust i Jörgen, som kysser henne redan första kvällen de övar. Anna passar väl in i gruppen och trivs med att sjunga, men när det går upp för henne att de ska till Västerås, där bandets tidigare sångerska Bodil bor, blir hon nervös, eftersom Bodil och Jörgen kanske varit tillsammans någon gång. Samtidigt är Jörgen under press att skriva en ny hit till bandet.
AV: DORTE ROHOLTE SVENSK BEARB: ANGELICA JAAKO BILLENMAN ILL: D. STERNER
Del 3 av 5
Den kommande lördagskvällen skulle Jörgens plan för att skapa en ny dansbandshit sättas i verket, och Anna var fortfarande lite paff över den roll hon skulle spela.
Det handlade inte om att hjälpa honom att skapa en trallvänlig melodi – klädd i en vågad klänning, som han hade frågat om hon ägde. Hon ägde faktiskt inte någon sådan, men det gjorde hennes bästa vän Lizzie.
Det var en åtsittande, mycket kort, lila skjortklänning i dralon, och även Lizzie, som annars inte våndades för någonting, hade bara haft den på sig en enda gång. Men framför spegeln på sitt rum hade Lizzie svurit på att Anna skulle klara av att bära den och få alla män mellan 15 och 95 år att stirra.
Anna hade tagit på sig kappan innan hon sa hej då till sin pappa och förklarade att hon skulle äta på restaurang i Stockholm med bland andra den kände dansbandskompositören Ove Helmer. Pappan hade suttit med korsordet i tidningen och mumlat om hon inte skulle ha på sig ett par fina skor i stället för de långa stövlarna.
När hon nu hängde upp kappan i restaurangens garderob kände hon sig alldeles för bar och ångrade bittert att hon inte hade på sig en av sina egna klänningar.
– Min klänning är alldeles för kort, viskade hon till Jörgen och försökte dra ner den, vilket inte hjälpte alls.
Det
