En novell om att känna sig osynlig coaire

Esther visste att hon hade begått ett misstag i samma ögonblick som hon körde vidare. Flickan hade stått vid vägkanten, men hon såg henne knappt innan hon körde förbi. Hon tog sällan den vägen, men id

Å sa tittade på det smutsiga fönstret i köket och suckade högt. Solljuset var underbart, men det avslöjade precis allt det som vintermörkret dolt så väl. Nu låg det i öppen dager hur regn, snö och vin

Sanna klämde på en avokado. Hon ville vara säker på att få en som var mogen till kvällens räksallad. – Så här ska du göra, sa en man i trenchcoat, böjde sig fram och skrapade lite på själva knoppen. N

Det fullkomligt vräker ner ute. I går var marken bar och när hon vände näsan mot solen värmde den. Men som genom ett trollslag täcktes världen på ett par timmar av en mjuk luddig massa. Snöflingor dal

Marika Carlsson trodde att hon hade koll på klimakteriet. Hon visste att värmevallningar är vanligt och att det bara är att ta sig igenom – för det är ju ingen sjukdom utan helt naturligt. – Men jag d

Jag minns när jag var barn. Knappt tio år och redan övertygad om att rastklockan hade något personligt emot mig. Den vrålade att fotbollen var slut och vi följde den där metalliska sirenen som om vi i