Det var alltid synd om elin

Jag hade bott några månader i den lilla byn som min pappa bodde i sina sista 20 år i livet när jag började känna att det var mitt livs största misstag att flytta dit. Jag hade inte haft något med hono

Jag var 32 år när jag gifte mig med Sten. Jag var 34 när jag blev mor till Emilie, och två år senare kom Julie till. Nu var vi en riktig kärnfamilj: mamma, pappa, två barn – och två heltidsjobb. Sten

Det är inte så svårt att förstå att jag blev stjärnögd av Martin och hans familj. De hade något så totalt annorlunda mot det jag hade upplevt. För mig var de den perfekta familjen, just en sådan jag h

Ibland slår det mig hur djupa sår min barndom har satt i mig. Fast jag är 50 år i dag och själv har två barn som snart ska flytta hemifrån, är det som om jag ibland dras tillbaka, till när jag själv v

Emelies allra första minne är från när hon bara är ett par år gammal. Hon ser sig själv stående ensam i en spjälsäng, iförd inget annat än en blöja. Hon gråter, ropar, skriker men ingen kommer för att

Vi växte upp tätt inpå varandra, men som storebror tyckte jag ofta att hon var jobbig. Hon ville alltid vara med när jag hängde med mina vänner, och jag skämdes för henne ibland eftersom jag var rädd