Gammal vanskap rostar aldrig

Lena och jag arbetade på samma myndighet. Jag kände henne inte närmare, men tyckte att vi kom bra överens. Vi arbetade inte tillsammans, men hejade glatt när vi stötte på varandra i korridorerna. Vid

Hon tog henne till sig, ömsom grät, ömsom skällde, och sa allt det där hon borde sagt för länge sedan. I drömmen hade hon hittat henne alldeles varm och vid liv. Margareta rycktes ur sömnen till ett o

Där finns en ledig stol! Det finns tyvärr ingen längre fram, säger den vänliga bibliotekarien och pekar på en stol längst ut på kanten i näst sista raden. – Tack, det blir bra så, nickar Birgitta. Hon

Varje gång Katja håller på att vakna känner hon en egendomlig, diffus smärta i kroppen och somnar strax om igen. Ända tills ett vitaktigt ljus tycks tränga igenom ögonlocken och tvingar henne att blin

”För några år sedan träffade jag en nyskild man som hade två barn. Vi dejtade under hans barnfria veckor och blev otroligt förälskade. Trodde jag. När vi sågs var han helt på; vi reste tillsammans, åt

Hon borde ha klätt sig varmare. Det insåg hon så fort hon stakat sig in på stigen nedanför allmänningen. Vinden bet i kinderna och det isade av snöflingor mot nacken. Men hon hade varit varm av ilska