Blodmåne över cadiz

Hjalmar och Esben lämnade mötesrummet för att ge Solveig några minuter att samla sig. Nu visste hon hur det kändes att sitta på andra sidan bordet i förhörsrummet och varken veta ut eller in. Det värk

Solveig låg sömnlös i månskenet. Karsten sov djupt vid hennes sida. Själv var hon fast i en labyrint av tankar. Cadiz … Av alla städer i hela Europa hade Karsten nämnt Cadiz. Det hade kommit som en ch

Hon visste inte vem som var mest överraskad: hon själv eller Karstens högra hand, Klaus Doca Olesen. På bråkdelen av en sekund fick anblicken av Solveig honom att se ut som en fågelholk. Troligen stir

Mannen stönade svagt. Han var närmast medvetslös och Solveig rynkade pannan. Det lät nästan som ... Men det kunde ju inte stämma. I det kompakta mörkret famlade hon efter hans handled för att känna på

Till slut hade hon lyckats övertala honom. Det hade inte varit lätt, men nu satt de här i bilen på väg bort. Eller hem. Hur man nu ville se det. – Det är lustigt, sa hon. I så många år har jag bott i

Annika kände hur blodet försvann från hennes kinder. Hon hade just sett Jespers hand glida genom Lisbeths vackra röda hår. Jespers mor hade kanske haft rätt när hon sa till Annika att Jesper och Lisbe