Pträden chimlen

Anna satt i det lilla vindsrummet som hon hyrde ovanför konditoriet. Från fönstret hade hon utsikt över de röda hustaken där morgonsolen spelade över takpannorna och blänkte i de uppslagna fönstren. D

Ulrika hade slagit sig ner i soffan med en kopp kaffe och en roman av den senaste nobelpristagaren, hon tyckte att det var roligt att hålla sig ajour. Hon hade sett fram emot den här lugna stunden. I

Den lilla flickan framför Anna gav till ett högt tjut när kulan från hennes glasstrut landade på trottoaren. Mamman böjde sig ner för att plocka upp den, men hejdade sig. Det var ju meningslöst. Runt

Annika andades djupt och hackigt. Hon vände sig om och såg på Jespers mor Linda som satt vid det lilla matbordet med ansiktet i händerna. Den äldre kvinnans gråt hade tystnat men var inte över. Det ko

Dagarna hade börjat bli kortare. Det märktes nästan från dag till dag. Christel, som alltid var uppe tidigt, kände det mycket tydligt, och hon längtade lite vemodigt tillbaka till den sommar som nu sj

Kristina hade blivit lättare att leva med det senaste halvåret, tänkte Gert där han stod i det överhettade uterummet och såg henne sitta i skuggan under det gamla äppelträdet. Hon var mjukare, mindre