Jonas hade för länge sedan gett upp hoppet om att få återse sin katt Kalle som varit försvunnen i sju år. Vad han inte visste var att Kalle uppehöll sig i ett bostadsområde i Sjöbo, bara några kilometer bort.
Text: Mikael Svensson Foto: Djurskyddet/Niclas Tilousius
Katten Kalle kom hem till Jonas igen efter sju år på rymmen
Historien om Kalle börjar i Hästveda för 15 år sedan när Jonas Nordling, 62, hämtade två kattungar hos en kollega: Kajsa och Kalle, som var tolv veckor gamla.
Yngste sonen, som då var fem år, fattade direkt kärlek till Kalle som är norsk skogskatt till hälften. Jonas och familjen bodde då i Lund och det var där katterna fick tillbringa sina fyra första år.
Efter en separation flyttade Jonas till Fränninge utanför Sjöbo med sina katter. Där blev det ytterligare fyra år innan han flyttade till sin nuvarande sambo i Omma, också det i Sjöbo kommun.
Sambon hade två hundar och dessa kom inte Kajsa och Kalle riktigt överens med, så de rymde. Kajsa kom tillbaka efter någon månad men försvann sedan på nytt.
Kalle kom aldrig tillbaka. Jonas var ute och spanade efter honom, frågade runt bland grannar om de hade sett till hans katt. Svaret var hela tiden nej och när det gått ett par år hade Jonas gett upp hoppet om att Kalle skulle återvända igen.
– Så klart saknade jag katterna. Kalle var speciell i sin karaktär – alltid vaksam, men samtidigt kelen och tillgiven.
Det Jonas inte visste var att Kalle begett sig till ett bostadsområde i Sjöbo, bara tre och en halv kilometer från hemmet.
– En person i bostadsområdet hade gett Kalle mat utomhus, berättar Linnea Stålhandske, ordförande för Djurskyddet Flyingebygden som hon var med om att starta för två år sedan.
Hämtad av Djurskyddet
I början av januari i år drog ett oväder med snö och kyla in över Skåne. Linnea fick vetskap om den hemlösa katten i Sjöbo och förstod att den skulle få det tufft i kylan. Via Facebook lyckades föreningen få kontakt med personen, en kvinna, som gett katten mat.
– Med hennes hjälp kunde vi hämta Kalle och sätta honom i ett av våra jourhem.
När de undersökte katten för att se om den hade skabb i öronen upptäcktes något som verkade vara en intatuerad registrering.
– Den var mycket svag och svår att läsa. Vi höll på länge att pröva oss fram med olika kombinationer som kunde vara möjliga.
