365 dagar om året, sju dagar i veckan och 24 timmar om dygnet lever Kerstin Carneroth i sin älskade husbil. Det har hon gjort i flera år nu. Hon har aldrig ångrat sig och dessutom har Kerstin träffat kärleken längs vägen.
Text: Per-Ola Ohlsson Foto: Stefan Lindblom
Kerstin lever året om i sin husbil
Det är en gråkall vinterdag när Hemmets Journal träffar Kerstin Carneroth i hennes husbil Vangelina på en ställplats längs en mindre väg strax utanför Ljungbyhed i Skåne.
Här sov hon i natt men hon förbereder sig för att köra vidare eftersom det förväntas hårt väder de kommande timmarna.
– Jag har sett på väderprognoserna att det ska bli storm och då vill jag inte stå på en plats där jag omges av höga träd, säger hon. Att bo på heltid i en husbil kräver mycket planering. Det gäller att följa hur vädret ska bli. Om det till exempel väntas mycket nederbörd vill jag stå med husbilen på asfalt så att jag inte riskerar att fastna.
Kerstin går tillsammans med fotografen runt sin husbil och kontrollerar att allt ser okej ut. Den gångna natten har det varit minusgrader och Kerstin har precis fått upp värnen inne i sin knappt tio kvadratmeter stora boyta.
– Vissa morgnar på vintern är det, efter nattsänkningen av temperaturen, bara tolv grader inne i husbilen när jag vaknar. Men man får klä sig därefter och tack och lov går det ganska snabbt att få upp värmen.
Några meter bort står en annan husbil parkerad och Kerstin vet mycket väl vem som bor i den.
– Det är min särbo Peter, säger hon med ett leende. Vi träffades på en husbilsträff för några år sedan och har följts åt sedan dess. Man kan säga att vi är särbor på hjul.
Just den här dagen när vi kommer på besök är han på en promenad i skogen. Han är mycket naturintresserad och en av hans favoritsysselsättningar är flugfiske.
– Han har fått mig också naturintresserad. Jag ser numera det vackra i naturen och kan känna lyxen av att kunna få sätta sig i skogen, göra upp en eld och koka kaffe. Det är en ynnest att kunna göra det.
Van vid det minimala
Det är nu drygt tre år sedan Kerstin lämnade det trygga villalivet i Stockholmsförorten Örby för att istället välja nomadlivet i en husbil.
Allt började med att hon och hennes dåvarande sambo tillbringade några nätter i en husvagn.
– Husvagnslivet, eller vanlife som det också kallas, var helt okänt för mig tidigare.
