Om det är något Sanna Ekman lärt av livet, så är det att inget är gratis. Vill du lyckas i underhållningsbranschen så hjälper det inte att heta Ekman. Sanna har tagit sig fram på egen hand, vilket gjort henne till en talang med många olika roller.
Text: Madeleine Walles Foto: Thomas Carlgren
Namnet gav inte Sanna Ekman någon fribiljett till artistlivet
Hon är imponerande kreativ, Sanna Ekman. Med ett skapande som visar på influenser från livet både framför kameran och det lite mer anonyma bakom.
Arvet, som den fjärde generationen Ekman-skådis, har säkert gjort sitt. Men även människor runt henne har på olika sätt påverkat, vilket skapat ett spännande CV. För i Sannas liv ryms det mesta!
Just nu laddar hon inför påskens konstutställning i det egna galleriet i S:t Olof på Österlen. Tre dagar då besökarna får möta hennes akvareller, glasskulpturer som fångar solljuset och smycken av silvertråd som dottern Suzy lämnade kvar när hon flyttade hemifrån. Sanna skapar gärna lite av varje, av det som finns till hands.
Det är kanske inte som konstnär vi känner Sanna Ekman bäst, men det är där vi hittar hennes verkligt sanna jag intygar hon.
– Egentligen vill jag inte bli av med en enda tavla jag målat, för det är som att en bit av min själ ströslats över den. Men herregud, jag kan ju inte ha hur mycket som helst på väggarna här hemma.
Lägenheten på Söder i Stockholm rymmer ändå en hel del av hennes fina verk. Dessutom en skaparhörna i vardagsrummet där hon förlorar sig i tid och rum, blir egoistisk – eller kanske oegoistisk – genom att fånga det som ger mening i stunden …
– Jag tror att alla konstnärer och skådespelare någon gång drabbas av en sorts kramp eller utmattning, då de känner sig vilsna. Så var det för mig. Jag tappade lusten när jag insåg att jag bara målade det jag trodde att människor ville ha. Där och då fastnade hela min kreativitet.
Farmors akvarellfärg
Räddningen kom mitt i sorgen efter farmor Agneta Wrangel, känd inte bara för sitt äktenskap med Hasse Ekman, utan också som en duktig konstnärinna. Hon dog 2006 och när det var dags att tömma hennes hem blev Sanna fångad av farmors alla akvarellpenslar och färger.
– Sönerna sa att jag kunde ta alltihop för ingen annan ville ha det. Sen åkte jag hem och provade på att måla akvarell och insåg att det var detta jag längtat efter.
