Man är alltid glad när man bakat oblat en dag

På Ersta oblatbageri går produktionen för högtryck

Under påsken är det många kyrkobesökare som tar nattvarden till minne av Jesus sista måltid med lärjungarna. Nattvarden är symbolen för evigt liv inom kristendomen.

Var vinet, som ska symbolisera Kristi blod, kommer från, är inte så svårt att förstå med tanke på att Systembolaget har monopol. Men det är få som funderar på var det lilla kexet, oblaten, som ska symbolisera Jesus kropp kommer från.

Hemmets Journal har besökt Ersta oblatbageri i Stockholm – landets överlägset största producent av oblat.

– Även om jag känner mig trött och har värk är jag alltid glad när jag går härifrån efter en arbetsdag, säger den pensionerade diakonissan Yvonne Fondén, 84, som en dag i veckan arbetar som volontär på bageriet.

Men det är inte bara inför påsken som det bakas för fullt på Ersta oblatbageri. Landets kristna tar nattvarden vid flera kyrkliga högtider och gudstjänster och de små bröden levereras till församlingar och trossamfund över hela Sverige.

Varken jäst eller gluten

Den här dagen, när vi har kommit till bageriet, som ligger i en liten byggnad till höger om ingången till Ersta diakoni på Södermalm i Stockholm, arbetar det fyra kvinnor i lokalen: den fast anställda oblatbagaren Didi Gesess, som arbetat på bageriet i snart 30 år, och tre volontärer.

Det luktar nybakat och lite sött och det är varmt i köket där Didi blandar ihop ingredienserna till smeten och smörjer de stora våffelliknande järnen med bivax för att inte de runda kakorna ska fastna.

Hon häller sedan ut smet på de 170 grader varma järnen. Järnen är i stort sett identiska med de som köptes från Tyskland när oblatbageriet grundades 1909. På laggarna finns färdiga mönster.

– Smeten består bara av vatten och mjöl. Ingen jäst. Och mjölet är naturligtvis glutenfritt för att alla ska kunna ta nattvarden, säger Didi medan hon lyfter ut ännu en stor rund kaka ur ett av järnen.

Mjölet är en blandning av potatisstärkelse, majsmjöl, ri