Elin Kåll var bara 14 år och gick i åttonde klass när hon fick reda på att hon var gravid och att det var för sent för en abort. Idag är hon mamma till fyraårige sonen Oliwer och är tacksam att hon inte kunde göra abort.
Text och foto: Frida Funemyr
Elin blev Sveriges yngsta mamma vid 14 års ålder
På stationen i Avesta blir jag upphämtad i bil av Elin Kåll och sonen Oliwer. Elin har just tagit körkort och berättar vilken lättnad det är att kunna ha bil, inte minst vid hämtningar och lämningar på förskolan.
– Mamma hämtade mig klockan ett och idag är det torsdag, säger 4-åringen i baksätet.
Han pratar rent och låter charmigt lillgammal. Elin berättar att henne son är en väldigt vetgirig och nyfiken pratkvarn som har lätt för att lära sig saker. Ofta får hon höra från personalen på förskolan hur social han är.
Bilen svänger in i ett villaområde och Elin parkerar utanför en gråmålad villa. Här bor Oliwer, Elin och hennes mamma.
Elin var bara 14 år gammal när hon blev tillsammans med två år äldre Jacob.
– Jag gick i sjuan och han i nian och jag minns att jag tyckte att han var gullig.
Hon berättar att de började ha sex ganska tidigt in i relationen. Elin fick sin första mens som 12-åring. Ett tag efter att hon och Jacob blev tillsammans hade det plötsligt gått tre månader utan att hon fått mens. Men Elin tänkte att det kunde vara så, som hon hade hört att ”den kunde vara lite oregelbunden”.
Varken hemma eller i skolan hade de pratat så mycket om preventivmedel och Elin tänkte inte direkt på att hon kunde bli gravid.
– Det var mamma som en dag påpekade att min mage hade växt. Jag sa att jag kanske hade ätit lite mer den sista tiden men trodde aldrig att jag kunde vara gravid. Men när även mammas kollega nämnde att det såg ut som att jag hade en ”gravidmage” tvingade mamma mig att köpa ett graviditetstest.
Började storgråta
Det var två dagar före julafton 2019. Elin och Jacob passade på att göra testet medan Elins mamma var borta. Hon lät sin pojkvän titta på stickan, för själv vågade hon inte.
– När Jacob sa orden ”Elin, du är gravid” började jag storgråta. Jag var bara 14 år. Så himla ung och så rädd, ledsen och vilsen. Jag fick panik och messade mamma som kom hem på en gång. Vi ringde ungdomsmottagningen. Det var bara en psykolog som jobbade men hon bad oss komma dit och pra
