Olivia var 15 år och så drogberoende att hon räknade med att vilken dag som helst kunde vara den sista i hennes liv. Ett plus på graviditetsstickan blev som en uppenbarelse. Hon bestämde sig för att sluta med drogerna och uppfostra sin son.
Text: Mikael Svensson Foto: Thomas Kühnel
Det märks direkt. Relationen Olivia Milesson har till sin 7-årige son Leo är speciell. När de båda tittar på varandra känns det som att det finns ett elektriskt fält av kärlek som binder samman dem.
– Leo gav mig styrkan att ta mig ur alkohol- och drogberoendet. Han räddade mitt liv – det är jag 110 procent säker på. Och Leo vet om det, säger hon och stryker sin sons mjuka hår.
– Han är inte bara min son, han är också min bästa vän, tillägger hon och tittar förnöjsamt på det lilla charmtrollet som är full av energi och väldigt bestämd av sig men samtidigt omtänksam och omhändertagande.
Deras lägenhet i Vara andas kärlek och harmoni. Nyligen fick Leo en lillebror, Milo, som bara är några månader gammal. Leo stormtrivs i rollen som storebror. Olivias sambo Wilmer Ekelund Karlström har funnits med drygt ett par år och är pappa till Milo men har även iklätt sig papparollen till Leo.
Flyttade flera gånger
Olivia fick en turbulent start på livet efter att hon föddes i Malmö. Som 5-åring flyttade hon med sin mamma till Gävle.
– Vi skulle komma bort från min pappa som var missbrukare och kriminell, vilket innebar att han tillbringade mycket tid i fängelse.
Genom flytten skulle Olivia få en lugn och trygg uppväxt. Men så blev det inte.
– Jag började hänga med de som var betydligt äldre när jag var 11–12 år. Det var vägen in i alkohol och droger. Min mamma var såklart orolig för mig, säger Olivia.
Som ett försök att bryta ned negativa spiralen bestämde hennes mamma att Olivia skulle flytta tillbaka till Malmö och bo hos sina morföräldrar under något år.
– Det blev mycket bättre. Jag gick i skolan och skötte mig.
Under tiden hade hennes mamma flyttat till Vara och hade goda förhoppningar om att det skulle gå bra för dottern när hon kom tillbaka.
Men i Vara hittade Olivia snabbt samma typ av umgänge som hon haft i Gävle. Hon struntade i skolan till förmån för alkoholen och drogerna.
Inom henne fanns en stor saknad efter pappan som aldrig brydde
