Både barn och barnbarn har lekt på Christina Schollins gräsmatta. Och nu är det första barnbarnsbarnets tur. Hon är med rätta stolt över sin familj som dominerat svenskt nöjesliv i tre generationer. Och själv har hon ingen lust att vila på lagrarna.
Text och foto: Frida Funemyr
Christina Schollin om sin roll i dynastin Wahlgren
Det är en tidig höstmorgon hemma hos Christina Schollin i det stora röda huset ute på Värmdö i Stockholm. Havet ligger alldeles stilla och daggen på gräs och träd värms upp av solen och dunstar bort som ånga i luften.
Christina var bestämd med att få bli sminkad till fotograferingen och sitter nu i morgonrocken medan Jessica som sminkar gör sista finishen. Jag frågar Christina om hon är fåfäng?
– Nej, inte fåfäng men jag tycker om att se bra ut. Det är viktigt att inte försumma sig själv. Jag månar både om min ut- och insida. Och med tanke på mitt yrke och att jag är en offentlig person så har jag alltid sett det som ett ansvar att ta hand om mig själv och vårda mitt ansikte med de bästa produkterna, säger Christina medan hon reser sig upp för att byta om till en orangefärgad klänning hon valt ut dagen till ära.
– Passar det med den här sjalen till? utbrister hon och håller fram ett färgstarkt tygstycke.
Vi kommer överens om att den är fin men hon väljer ändå till slut en mer diskret, grå sjal som hon knyter runt axlarna.
Till jul fyller Christina 86 år men ålder är inget hon vill prata om. Det är ju bara en siffra.
– Jag planerar och drömmer fortfarande om att göra en massa saker. Och även om jag spelat min sista teaterroll, som drottningen i Macbeth på Dramaten, får jag fortfarande en hel del förfrågningar för tv och film. Men jag säger inte ja till roller där jag ska spela en spattig gammal gumma, jag vill ha seriösa roller med karaktär.
Huset ska gå i arv
Trots en del skador och värk i kroppen känns Christina på många sätt mer vital än någonsin. Hon vägrar bli en bitter tant och identifierar sig hellre med en söt gammal gumma som sitter och broderar. Handarbete är något hon sysslat med hela sitt liv och med tanke på all väntan som kommer med skådespelaryrket har det varit en passande sysselsättning.
– Jag har broderat massor i mina dagar. Det är min stora passion och känns även terapeutiskt
