Veckans novell det som är mitt

Jag minns när jag var barn. Knappt tio år och redan övertygad om att rastklockan hade något personligt emot mig. Den vrålade att fotbollen var slut och vi följde den där metalliska sirenen som om vi i

Sally stod kvar i dörröppningen med andan i halsen. – Hallå? Det är jag, ropade hon igen. Bortsett från den fladdrande gardinen framför den halvöppna balkongdörren var det ingen rörelse inne i Henriks

Tina ramlar nästan när hennes höga klack glider över högen med glossiga reklamblad som grannen Thomas har lagt innanför hennes dörr. Lite irriterad ställer hon ifrån sig resväskan. Han kunde väl ha sl

Lisen stannade och lutade sig fram över stavarna. Hon stod stilla en stund och funderade över allt och inget. Vem har kommit på att använda stavar utan skidor? Nå, om det gör nytta, så… låt gå även om

På torsdagsmorgonen hade Lotta precis ringt och sjukskrivit sig då det ringde på dörren. Höften smärtade när hon linkade ut i hallen och skrapsåret på armbågen sved när hon öppnade dörren. Hon väntade

Det fullkomligt vräker ner ute. I går var marken bar och när hon vände näsan mot solen värmde den. Men som genom ett trollslag täcktes världen på ett par timmar av en mjuk luddig massa. Snöflingor dal