Veckans novell

Jag minns när jag var barn. Knappt tio år och redan övertygad om att rastklockan hade något personligt emot mig. Den vrålade att fotbollen var slut och vi följde den där metalliska sirenen som om vi i

Tina ramlar nästan när hennes höga klack glider över högen med glossiga reklamblad som grannen Thomas har lagt innanför hennes dörr. Lite irriterad ställer hon ifrån sig resväskan. Han kunde väl ha sl

Sanna klämde på en avokado. Hon ville vara säker på att få en som var mogen till kvällens räksallad. – Så här ska du göra, sa en man i trenchcoat, böjde sig fram och skrapade lite på själva knoppen. N

Å sa tittade på det smutsiga fönstret i köket och suckade högt. Solljuset var underbart, men det avslöjade precis allt det som vintermörkret dolt så väl. Nu låg det i öppen dager hur regn, snö och vin

Esther visste att hon hade begått ett misstag i samma ögonblick som hon körde vidare. Flickan hade stått vid vägkanten, men hon såg henne knappt innan hon körde förbi. Hon tog sällan den vägen, men id

När jag öppnade mejlboxen i dag föll mitt hjärta ner till källarvåningen. Mejlet var från ert företag: Stil. Det räckte med att se den första raden. Där stod: Din mamma har ringt … Min mamma är D-Ö-D!