Författaren lotte möller: ”knasiga ting gör mig på gott humör”

5 min läsning

En cikadabur från Portugal, mors dockhus från förra sekelskiftet och keramik av Signe Persson-Melin. Lotte Möllers författarhem i Lund är fullt av föremål som bär på minnen.

AV LOUISE FAUVELLE FOTO CHARLOTTE GAWELL

Huset som varit Lotte Möllers hem sedan början av 60-talet är en spegling av tiden som har gått. ”Nu är jag för gammal för att flytta”, säger hon.

Det var inte alls meningen att Lotte Möller skulle stanna så länge i det gulputsade huset på Kävlingevägen i Lund. Den ena huslängan är från 1800-talet, den andra från början av 1900-talet och byggdes om ett antal gånger, bland annat av lundaarkitekten Klas Anshelm. Han satte in stora fönsterkupor på övervåningen och öppnade upp planlösningen. Det var precis innan Lotte och hennes dåvarande man flyttade in 1963.

– Jag har ju bott här vansinnigt länge. Det bara blev så, säger hon och blandar pulvercappucino med hett vatten. Nu är jag 85 år och trädgården är lite väl stor, men det funkar. Jag är för gammal för att flytta.

Hennes hem är ett slags spegling av åren som gått sedan hon växte upp i Malmö på 40-talet. Familjen – som utöver de danskfödda föräldrarna även innehöll Lottes tolv respektive tretton år äldre syster och bror – bodde där i en villa från 1897. Den hade köpts av Lottes farfar som startade det garveri som Lottes far senare tog över. Huset låg fritt nära havet och omgärdat av fält. Lotte sörjde när det skulle rivas för att ge plats åt höghus och familjen flyttade till Lund och samma gata där hon fortfarande bor.

HON FANN TRÖST i sin nyinköpta lådkamera, med vilken hon förevigade familjens hundar och sina vita möss som hon i hemlighet lät bo i sin mammas gamla dockskåp (tills Lotte råkade klämma svansen på den ena så att den fick kallbrand och dog och hon stortjöt och pappa fick trösta). Dockskåpet har hon kvar än idag.

– Jag har samlat på mig ganska mycket prylar genom åren. Allt är inte dyrbarheter, men det är saker jag tycker om, säger hon och visar runt.

Det är en blandning av ärvda antikviteter från föräldrahemmet, saker som Lottes systers man, möbelarkitekten John Kandell har ritat och saker som hennes syster textilaren Ulla och systerdottern Karin gjort. Därtill finns en rad auktionsköp och reseminnen.

– Ja, det ligger väldigt mycket grejer överallt, konstaterar hon just som hon får sällskap av bondkatten Signe.

Lotte har döpt henne efter k





Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar