Hustrun edna alsterlund – 15 år efter ingemar ”ingo” johanssons bortgång:”vi somnade med ett leende – och vaknade med ett skratt!”

Hur står det till världens bästa Edna?

– Jag har haft två cancersjukdomar som jag klarat mig igenom. Det gör mig lycklig varenda gång jag tänker på det. Cancer nummer ett kom 2005, cancer nummer två kom 2017.

Så nu är du tillbaka i matchen?

– Ja, nu är jag ute och föreläser igen. Jag kom ut med en bok 2010: ”Den längsta ronden”. Det är den jag tar avstamp i när jag är ute och föreläser.

Vad är senaste nytt på kärleksfronten?

– Jag har inte anmält mig till ”Hotell Romantik”. Ibland tänker jag att det är tråkigt att inte ha någon att bjuda på middag. ”Jag kanske borde skaffa något glädjekex”, tänker jag då – och så kanske jag går på en dejt. Sedan tycker jag att det är så jäkla skönt att komma hem! Jag lever ensam men jag känner mig aldrig ensam, jag har en vänkrets som är fantastisk. Alla är utspridda över jordklotet. Vilken tid på dygnet jag än vaknar och är pratsugen så kan jag ringa någon som är vaken.

Du har knegat både på dags- och veckotidningar. Vilka berömdheter mötte du i ditt jobb?

– En kompis bad mig en gång att sätta ihop en lista. Det blev löjligt till slut. Jag vet faktiskt inte om någon som jag skulle vilja träffa – som jag inte redan träffat. Jag har följt Stenmark, jag har följt Björn Borg. Jag har träffat Clark Olofsson och den generationens brottslingar. Intervjuat Ella Fitzgerald, Sammy Davies, Ingvar Kamprad, jagat nazister åt Simon Wiesenthal. 1984 var Ingemar och jag på Ronald Reagans andra inauguration. Tillställningen pågick i flera dagar. Det skramlade av juveler och frasade av siden i hela Washington DC. Så kul!

Ett av dina storfräsarmöten ledde till kärlek. Du och proffsboxaren Ingemar ”Ingo” Johansson fick nämligen upp ögonen för varandra. Berätta om ert första möte!

– Det var i november 1979. Ingemar hade sålt sitt fina hus uppe i Lighthouse Point i Florida och köpt ett motel