Kort efter att Elisabeth Ohlson träffat sin Cecilia fick hon cancerbeskedet. Nu upplever hon sin sista sommar, med kärlek och bofink.
Av Leif Schulman Foto: TT
Elisabeth Ohlson om sin sista sommar med Cecilia
![](https://d3ry4o1su9a59w.cloudfront.net/private/5277bd0003c6b7a4c5000034/articles/54354d2e8ea57f21e600003c/665e1018e2b2ca7fe8b002aa/665ebb98f3086ba038530a95/1/a-3849561/images/ar-3849561-tf-233495981-1-notext.jpg?Key-Pair-Id=APKAI4N3XFJRYPYGWUVA&Policy=eyJTdGF0ZW1lbnQiOlt7IlJlc291cmNlIjoiaHR0cHM6Ly9kM3J5NG8xc3U5YTU5dy5jbG91ZGZyb250Lm5ldC9wcml2YXRlLzUyNzdiZDAwMDNjNmI3YTRjNTAwMDAzNC9hcnRpY2xlcy81NDM1NGQyZThlYTU3ZjIxZTYwMDAwM2MvNjY1ZTEwMThlMmIyY2E3ZmU4YjAwMmFhLzY2NWViYjk4ZjMwODZiYTAzODUzMGE5NS8xL2EtMzg0OTU2MS8qIiwiQ29uZGl0aW9uIjp7IkRhdGVMZXNzVGhhbiI6eyJBV1M6RXBvY2hUaW1lIjoxNzE5ODc3NzM0fX19XX0_&Signature=WrYcBMypkJygtj7I5NO~AWyMcYf1fHRkzCaLNtnhAY-iMx7byxHgCfqKsON09jxodYy4HQBigihiXEbQUOAtd5HSVqKMnWeot2q4sCVPablnZDi1NBG4AZZ9wREn37yAqdg2V7FOTT0yj-jjdIt9pb0sn2gFlGP3NjC64n3nYHg_)
När fotografen och konstnären Elisabeth Ohlson i höstas berättade om att hon fått en dödlig cancerdiagnos sa hon att hon hoppades att få uppleva en sista sommar och att få höra bofinken sjunga. Nu lever hon mitt i försommaren och har lyssnat på bofinken.
– Jag känner tacksamhet, säger hon nu till Borås Tidning inför sin sista utställning.
Elisabeth slog igenom 1998 med den kontroversiella utställningen ”Ecce homo” där hon tolkade bibliska scener med HBTQ-personer. Idag jobbar hon med sitt sista stora projekt där hon fotograferar dödsögonblick och avlidna personer. En sista bild saknas- hennes eget dödsögonblick.
Det var ett år sedan hon fick dödsdomen, obotlig cancer i magen. Trots regelbunden behandling gör sig sjukdomen ständigt påmind.
– Min cancer har vuxit lite. Så det är både cellgifterna och cancern som slår ut mig en aning, säger hon till BT.
– I början var jag kaxig och tänkte ”det här ska väl gå”. Men det är svårt att vänja sig vid att ta en dag i sänder. Men det är viktigt att lära sig att leva dag för dag. Jag måste det för att inte fastna i någon otrolig sorg eller tänka ”nu tog livet slut”.
Året innan diagnosen hade Elisabeth mött Sveriges Radio-korrespondenten Cecilia Uddén, 63, som bjöd ner henne till Kairo.
– Och jag var e