Kärleken till Bonde-Micke har gjort henne elva år yngre. – Han kommer med fina ord och kaffe på sängen – varje dag. Han har inte missat en dag!
Av Ola Lagerström Foto: Jonas Hessman
Mariette Rosander är lycklig med Bonde-Micke – men rasar mot envisa ryktet:
Hur mås det, Bonde-Mariette?
– Allt är helt underbart! Kärleken flödar och vi är fortfarande nykära, Micke och jag.
Hur är det att bli kär i mogen ålder, jämfört med när man är i ungdomens glada dagar?
– Nu behöver man inte fundera på det här med att skaffa familj och Volvo, vi har ju allt det där. Nu kan vi bara ägna oss åt varandra och planera för vår framtid. När man är yngre är det så många fler aspekter: ”Vill den ena ha barn, vart ska vi bo?” Det är så många delmål i livet.
Vilken sida av Micke har inte kommit fram i medias blixtljus?
– Han är en riktig romantiker. Han är trygg. Otroligt trygg i sig själv. Det har inte kommit fram.
När det gäller dig, då?
– Jag är verkligen inte svartsjuk som alla tror, det är så fruktansvärt att alla tror det.
Det var tv som var på oss. ”Ska ni inte ta reda på vad de andra gör på dejten?” Produktionen vill ha tittare, de vill ha drama, men i vår ålder existerar det inte så mycket svartsjuka. Sedan är jag ju lugn och trygg och familjekär. Det har inte heller direkt kommit fram.
Vad är senaste nytt på strutsfarmen?
– Vi har gårdsbutik med bland annat kött och strutsplymer, gosedjur, tvålar och hudlotion. Nu ska vi utöka med ett café! Vi beräknar att starta upp det till påsk. Gästerna ska kunna sitta både inomhus och utomhus.
Och du ska sköta ruljangsen?
– Japp, strutsmamman själv, (skratt). Tanken är att jag ska kunna livnära mig på cafét – som framöver ska utökas med både catering och bed and breakfast. Jag är kock i grunden, så det passar mig perfekt!
Stinker strutsar?
– Strutsar luktar. Det gör alla djur men de stinker inte, tycker jag. Det är en vana. Grisar luktar värre.
Visst är strutsar inte Guds smartaste varelser?
– Nej, de har små hjärnor i förhållande till sin kropp. Däremot har de starka personligheter. Vi har några ”surhönor” och en ”surtupp”, faktiskt. Dessa vill ha maten innan alla andra. Annars väser de och nafsar.
