”drömbröllopetär på en båt!”

Gunilla Backman & Jens Hultén har friat till varandra!

Hur står det till världens bästa Gunilla?

– Jag mår strålande, jag har så mycket att vara tacksam över.

Häromdagen hade undertecknad Kalle Moraeus i luren. Du flämtade i bakgrunden, Gunilla. Vad tusan är i görningen? Ni vänsterprasslar väl inte, Kalle och du?

– Nej, men vi har det väldigt roligt ihop. Den människan är fruktansvärt rolig! Vi ska börja repa ihop nu på söndag. Om ett par veckor ger vi oss ut på turné med uppsättningen ”Den svenska sångboken”. Vi ska åka runt och spela i stora delar av landet. Vi börjar i Uppsala.

Sedan blir det Göteborg, Stockholm, Helsingborg, Malmö och allt möjligt. Det ska bli väldigt kul.

Förra gången du och jag snicksnackade slog ditt hjärta för den eminente skådespelaren Jens Hultén. Har du kvar samma snygging?

– Ja, det har jag, och det är det som är så härligt. Jag har så mycket kärlek i mitt liv – kärlek som bara fortgår. När man tar hand om kärleken, och vårdar den, så blomstrar den.

Visst fann Jens och du varandra i mogen ålder?

– Ja, precis. Det är fem år sedan. Båda var 50 plus. Vi var med i ”Med hjärtat som insats”, en föreställning med Peter Jöback på Cirkus. Det var där vi träffades. Sedan tog det ett tag innan vi blev ihop.

Har Jens friat?

– Vi har friat till varandra, men bröllopet får bli när det blir. Bröllop är inte det viktigaste. Det viktiga är att man känner att man vill gifta sig och att man hör samman, liksom. Hur, var och när har vi inte kommit fram till. Vi är fortfarande särbos. Det passar oss väldigt bra just nu.

Jens bor i city, du bor på Lidingö. Varför envisas du med att bo i spenaten?

– Min son, som jag har på halvtid, går i skola på Lidingö. På Lidingö har vi nära både till hans pappa och skola. Det är underbart på Lidingö, jag trivs jättebra. Då och då kommer Jens ut till spenaten.

Efter hur många timmar på Lidingö drabbas Jens av lappsjuka och vill åka tillbaka till stan?

– Han brukar komma något dygn. Sedan tycker han att det känns skönt att komma hem till Vasastan. Han är verkligen en Vasakille!

Vad är det fina i kråksången med att inte bo ihop?

– Man får göra saker på sitt eget sätt. Man får längta till varandra – och inte ”gå på” varandra varenda sekund. Det är väl