Neurofeedback tränar hjärnan

Vår hjärna är ett komplext organ och det finns olika tillstånd som gör att den kan behöva hjälp, inte minst när det gäller depression, ångest, PTSD, sömnsvårigheter och andra besvär som kan verka handikappande för individen.

Maud Nilsson och Anna Hallberg är båda psykolog och psykoterapeut och de arbetar sedan en tid tillbaka med metoden neurofeedback.

Maud ger exempel på vanliga problem som patienter kommer med till mottagningen Psykologerna på Södermalm i Stockholm.

— Ofta finns det en ångestproblematik, med en hög så kallad arousalnivå (vakenhetsnivå), där sömnproblem och även depressivitet kan ingå.

Innan man startar träning med neurofeedback görs en symtomspårning för att se vilka besvär patienten har. Symtomen är i fokus, snarare än diagnoser. En depression kan ha olika kännetecken, till exempel svårigheter att tänka, känna, sömnproblem, orkeslöshet och mycket annat.

— Väldigt många diagnoser överlappar dessutom varandra, förklarar Maud Nilsson.

— Vi gör en omfattande symtomspårning, och arbetet grundar sig på Sebern F Fishers arbete, fortsätter Anna Hallberg.

Sebern F Fisher är handledare och psykoterapeut som är verksam med neurofeedback i USA. Hon har bland annat skrivit boken Neurofeedback in the treatment of developmental trauma (2014). Fisher utbildar i neurofeedback både i USA och internationellt.

— Hon har gjort mycket för traumapatienter, där hon lyfter affektreglering och anknytning och hon arbetar med neurofeedback och terapi, liksom vi gör, säger Anna.

Fisher har listat 150 olika symtom, och det är dessa som spåras för att bland annat anpassa den frekvens som ska användas när neurofeedback inleds.

Lite beroende på hur lätt eller svårt det är att definiera symtomen kan det ta två till fem samtal med en terapeut för att träffa rätt.

— Vi får på så vis veta vilken del av hjärnan vi ska träna, säger Anna.

När symtomen är listade, där patienten graderar på en skala hur besvärande de är, är det dags för själva träningen. Patienten sitter i en fåtölj och te