Sina första 20 år levde näringsfysiologen Kristina Andersson i lycklig ovetskap om att halvfabrikat existerade. Fortfarande är hennes kostvanor präglade av uppväxten på den skånska gården där allt tillagades från grunden. I sin nya bok ”Hunger” lär Kristina oss att göra kloka matval som resulterar i en sund vikt.
TEXT LINDA ANDERSSON FOTO THOMAS CARLGREN
Med 19 år som verksam näringsfysiolog och lika många böcker i bagaget har Kristina Andersson blivit en auktoritet på kostområdet. Under hela hennes karriär har drivkraften alltid varit densamma.
— Jag tycker att det är oerhört fascinerande i vilken hög utsträckning vi själva kan påverka vår hälsa och vårt mående. Framför allt genom vad vi äter, men också utifrån om vi rör på oss, hur vi sover och till viss del även genom tankar.
När Kristina började undervisa om kosthållning behövde hon många gånger övertyga sina åhörare om att det faktiskt spelar roll vad man äter. Sedan dess har kostmedvetenheten hos allmänheten fått sig ett rejält uppsving, på gott och ont.
Numera ser Kristina det snarare som sin mission att stävja den utbredda överspändheten kring vad vi stoppar i munnen.
— Vi har problematiserat det här med ätandet. I stället för att se hur fantastiskt det är med mat har vårt fokus hamnat på vad vi bör undvika att få i oss. ”Det där är farligt, det ska du passa dig för att äta”, är ofta budskapet. Det har fått mig att känna: Nej, nu har vi gått vilse!
Vi sammanstrålar på Kristinas förlag. När vi ses är hon i färd med att lägga sista handen vid den senaste i hennes långa rad av böcker, ”Hunger”. Boken är lite av en motreaktion till den neurotiska inställningen till kosten som hon anser genomsyrar vårt moderna samhälle. Att försöka bekämpa viktuppgång genom att minimera sitt matintag är helt fel väg att gå, menar Kristina.
— Då gör vi det bara svårare för oss själva. Man måste förstå att det finns ett grundläggande driv att äta hos oss. Om vi följer det drivet kommer det att vara mycket, mycket lättare att äta rimliga mängder och göra rätt kostval.
Följsamheten inbegriper inte minst kroppens behov av att få i sig den största andelen kalorier tidigt på dagen.
— Studier där man gett försökspersonerna frukost, lunch och middag, men fördelat kalorierna olika, visar att om man får i sig den största mängden kalorier till frukost och lunch känner man
