Ligger du vaken och oroar dig över vad din uteblivna sömn ska få för konsekvenser? Sluta med det, råder sömnforskaren Christian Benedict. Ingen dör av en sömnlös natt, och prestationstankar är dessutom förgörande för vår insomningsförmåga.
TEXT LINDA ANDERSSON FOTO STEFAN TELL, GETTY IMAGES
År efter år har vi överösts med braskande krigsrubriker om sömnbristens skadeverkningar — så som ”Därför kan långvarig sömnbrist leda till döden” eller: ”Så farligt är det att sova för lite”. Allt som oftast ger de domedagsaktiga rubrikerna återskall i sömnforskaren Christian Benedicts mejlkorg.
— Jag får ofta frågor i stil med ”Nu har jag inte sovit på flera nätter, kommer min hjärna att ta skada av det?” Det finns så mycket sensationsjournalistiska nyheter kring sömnen och hälsan överlag. Jag skyller inte detta i första hand på media, utan på alla hälsogurus, influencers och ibland till och med forskare som uttrycker sig så drastiskt att människor får känslan av att herregud, jag är nog nära att dö snart. Dessutom finns det en motsägelse i deras budskap eftersom vi människor faktiskt lever längre och längre, påpekar han.
Christians färska bok ”Sov dig till ett bättre liv” är lite av en motreaktion på det alarmistiska tonläget i hälsodebatten, som ofta överröstar mer sansade och måttfulla uttalanden.
Visst tar även han i sin bok upp farorna med kroniska sömnproblem, men tonvikten ligger på vad man kan göra för att förbättra sina sömn. Kärnbudskapet är att det inte finns någon universalkur för hur man kommer till rätta med sina sömnproblem utan att det är högst individuellt vad som fungerar.
— Enligt Folkhälsomyndighetens senaste statistik lider 42,6 procent av Sveriges befolkning av sömnbesvär. Om det vore så enkelt att det bara var att säga åt alla dessa människor att satsa mer på sömnen, använda tyngdtäcke eller ta melatonin skulle vi inte ha det här samhällsproblemet. Att vi inte lyckas råda bot på problemet beror på att det kräver att varje enskild person hittar de åtgärder som passar just den.
I sin bok presenterar Christian en annan siffra som nog får många läsare att studsa till: Enligt Socialstyrelsens läkemedelsregister hämtade cirka 870 000 personer ut minst ett recept på sömnmedel under 2020. En stor andel av dessa använder sömnmedel regelbundet under många år.
— Det är för mig ett tydligt tecken på att man i många fall enbart behandlar symtomen,
