Möt veteranerna på swedish golf tour

12 min läsning

om två stora hjärtan som fortfarande bultar hårt för att tävla i golf.

TEXT HENRIK LENNGREN FOTO MICKAEL TANNUS

EN AV MÅNGA DAGAR PÅ JOBBET FÖR JOAKIM RASK.

BJÖRN PETTERSSON GÖR SITT YTTERSTA

Björn låter sina trötta ben landa på vardagsrummets tv-bord. Det är torsdag eftermiddag och han har för några timmar sedan signerat scorekortet efter första dagens spel i PGA Championship hosted by Ingelsta Kalkon. 70 slag, –1. Inte så illa pinkat för en lirare som inför flygresan till Österlen knappt rört klubborna på tre månader.

”Den här veckan har jag tränat nästan varje dag. Det är mycket för mig, även om det säkert är minst med Swedish Golf Tour-mått mätt.”

Joakim Rask, smärtplåstrad på benen och även han lugnt tillbakalutad i soffan, skrockar till:

”Näst efter mig då. Jag har knappt slagit en boll i år. Det har ju varit så jävla kallt på våren att jag fått gå in och värma mig mellan lektionerna (Joakim är instruktör på Kallfors GK).”

Björn Pettersson och Joakim Rask har tävlat mot varandra i 20 år. På senare tid, lite på skoj förstås, i vem som har minst antal träningstimmar. Förr i tiden kånkade de Sverige och Europa runt i jakt på prispengar på allt från Telia och Nordea Tour till Challenge Tour och Europatouren.

”Jag minns första gången jag träffade Jocke. Det var i Kungsbacka, han spelade i bollen före mig och gick runt och letade efter sin boll bakom treans green. Sen såg jag att någon gestikulerade vilt och att en annan skrek. Det visade sig att Jocke hade gjort albatross. Och det på ett hål som inte ’gick’ att nå på två.”

Rask, som genom en lång karriär varit ett vandrande varumärke i att slå långt, hummar först men sträcker sedan ut armarna i en slags missnöjesgest.

”Idag hade 30 man på touren nått på två slag. När jag kom tillbaka till touren märkte jag att det fanns folk som slog så sjukt långt.

Lauri Ruuska, till exempel, det är ett skämt att se honom. Samtidigt är det lite skönt att inte vara lika förknippad med den där long driving-stämpeln längre. Det är golf jag håller på med och jag hade inte kommit så långt om jag bara varit lång från tee.”

På Djupadalbanan är de bästa polarna veckan till ära hopparade i en tvåboll. Trots att de har 25 toursegrar i bagaget påpekar Björn att de båda börjat hamna i något av ett ”doldisfack” på Swedish Golf Tour. Överhuvudtaget har tävlingsstarterna varit l�