närmar sig SNEADS REKORD i antal PGA-TOURSEGRAR kan vi BERÄTTA hur det var att uppleva LEGENDEN i egen hög person.
AV GUY YOCOM
NÄR JAG RESTE IHOP MED SAM SNEAD
till Masters 1998 sparade han golfsnacket till sist. Han ville hellre berätta om lantisarna i närheten av sitt hem i Hot Springs, Virginia, vilka utmärkte sig med sina kantiga ansikten, sneda näsor, tättsittande ögon och utstående tänder. ”Dem skämtar man inte med”, sade han.
Bilfärden från hans vinterbostad i Fort Pierce, Florida, till Augusta tog sju timmar.
Han berättade att kalkoner, som han sköt på väg till skolan varje morgon som pojke, har bäst syn av alla djur. Om hur han hade gått fram och klappat rådjur på Spyglass Hill, att han en gång fångat ett lodjur med bara händerna och lyckats tämja en abborre från en damm på sina ägor. Han berättade att det fanns en löksort som luktade så vidrigt att personalen på The Greenbrier fick order om att inte äta den eftersom stanken utsöndrades genom porerna och störde gästerna. Han berättade familjeanekdoter. Hans mor, som var 47 år när Sam föddes, hade lärt honom att laga mat och sy, och tack vare henne kunde han sy om sina egna kläder. Han berättade om sin släkting Big John Snead, över två meter lång, 160 kilo tung och med storlek 63 i skor, som med sin blotta uppenbarelse skrämde i väg ett helt förband med nordstatssoldater under inbördeskriget.
När Sam väl började prata om golf var även de historierna naturligtvis av yppersta klass. Han hade slagit hole in one med alla klubbor i sin bag utom puttern, även med järntrean i en vänstersving. De tragiska detaljerna kring förlusterna i US Open – han lyckades aldrig vinna – och hur bitter han var över att hans officiella antal PGA-toursegrar hade minskats från 88 till 81, och sedan ändrats till 82. Sam klagade gärna, men på ett mänskligt och intressant sätt. Han påpekade att han vann elva tävlingar 1950 och Ben Hogan bara en. Vem utsågs till årets PGA-spelare? Hogan, naturligtvis.
Sam berättade om Hogan (”Vad många inte vet är att vi var som bröder”), Byron Nelson och Bobby Jones, och avslöjade smaskigt skvaller om obskyra spelare som Lloyd Mangrum, 1946 års US Open-segrare och veteran från andra världskriget som sårats vid Ardenneroffensiven. Sam berättade att Mangrum enligt ryktet i hemlighet hade avr
