Thomas van der Noot hann själv inte njuta länge av sitt 1600-talspalats på Söder. I stället har de utsökt vackra salarna använts till allt från glädjehus och holländsk ambassad till dagens magnifika julfester.
Text och foto TINA KLINGSPOR
Snön ligger vit på Stockholms gator och människor skyndar med små steg för att inte halka mellan snödrivorna. Trots att det är mitt på dagen har himlen redan börjat skymma och på Mariatorget lyser dekorationer inför jul. Högre upp längs Sankt Paulsgatan syns van der Nootska palatset sticka ut ur mängden, med varmgul fasad, ljusgrå pilastrar och en vackert dekorerad gavelfront.
När snön föll runt palatset på 1600-talet var det inte bara gator och torg som kläddes i vitt, utan även en större lustgård med odlingar samt stall och uthus som tillhörde byggnaden. Övriga hus i kvarteret Paris, som fått sitt namn efter en uppskattad krögare under samma period, var betydligt enklare, och palatset måste ha varit ännu mer iögonfallande än i dag.
Dubbla marmortrappor med gulddekorerade balusterräcken leder vägen till hallen, där taket har överdådiga motivmålningar i barockstil och marmorerade väggar som indelats med pilastrar. En stor gran är i färd att pyntas och det är full fart med förberedelser inför årets julbordspremiär, med dukning och matlagning och allt som ska vara redo innan de första gästerna anländer.
Anna Bengtsson kommer ut från receptionen för att hälsa, och för att visa runt och berätta om sin magnifika arbetsplats. För fem år sedan blev palatset en del av Eaterygruppen och dotterbolaget Memorio som driver fest och konferensverksamhet och sedan dess har hon varit bolagets vd. Hon känner väl till alla rum och med gotländsk dialekt berättar hon om palatsets historia och om varför hon helst inte är här ensam på kvällarna.
THOMAS VAN DER NOOT föddes i Brabant på 1630-talet och kom till Sverige som barn, efter att hans mor blivit änka och gift om sig med riksrådet Knut Kurck. Van der Noot blev kammarpage hos drottning Kristina och 1662 gifte han sig i Storkyrkan med dottern till en av landets förmögnaste män, den franske handelsmannen Claude Roquette Hägerstierna, som tjänade stora pengar på att importera franskt mode till kungahuset och adeln. Genom giftermålet blev van der Noot ägare till flera stora gårdar och svärfadern finan
