Varje säsong byter tusentals föremål ägare hos svenska auktionsfirmor. Årets kvalitetsauktioner har hittills bjudit på några riktiga prisraketer. Här skriver antikexperten Peder Lamm om höjdpunkterna och trenderna.
Av PEDER LAMM Foto RESPEKTIVE AUKTIONSHUS
AUKTIONER
Under juni månad klubbade de tre största svenska auktionshusen Bukowskis, Stockholms auktionsverk och Uppsala auktionskammare iväg sina klassiska auktioner för säsongen; det vill säga konst och antikviteter av företrädelsevis äldre tillverkningsdatum. De moderna auktionerna var vid det laget redan avklarade sedan ett par veckor. Ungefär samtidigt sålde ett försvarbart antal mindre auktionshus sina under vinterhalvåret insamlade rariteter. Som alltid visades en enorm mängd föremål till sammanlagt mycket stora värden upp för en intresserad publik och som vanligt var det lätt att fråga sig varifrån alla dessa prylar kommer och vem som köper dem?
Att inflationen nu gör sig påmind är tydligt; både köpare och säljare visar försiktighet. Det avspeglas i säsongens auktionskataloger där de verkliga toppnumren lyste med sin frånvaro, vilket månne tyder på en avvaktande hållning hos säljarna. Trots försiktigheten finns det trots allt ännu kunder med riktigt stora plånböcker. Skulle ett konsthistoriskt tungt verk av säg, Strindberg, Zorn eller Munch komma ut skulle det, inflationen till trots, ännu gå att sälja på rekordnivå.
En snabbanalys av trendläget visar att en stor del av de klassiska föremålskategorierna blir allt mer tungrodda, med undantag av enskilda toppnummer som blixtrar till och når riktigt höga priser. Då handlar det om föremål som har det lilla extra. Publiken, både i Sverige och internationellt, söker gärna unika prylar som får agera dramatiska utropstecken i en inredning. Det bildade och traditionella samlandet är inte längre den starka drivkraften i en marknad som handlar alltmer om yta än om innehåll.
Apropå yta, på den internationella scenen (läs Sotheby’s och Christie’s) är avdelningen ”luxury goods” den alla kategorier starkast växande marknadsdelen som i år ser ut att ta över konstmarknadens ledning. Vi talar om viner, armbandsur, samlarbilar, lyxiga vintageprylar och hör och häpna; böcker.
En tydlig trend är att 1800-talets borgerliga statusföremål i form av både konst, möbler och konsthantverk i stort har svårt att hitta nya ägare till tidigare prisnivåer. Även det svenska och nordiska akademiska måle
