Ett gammalt slott, två orädda entreprenörer och en slottsägare som vågade säga ja. Klassiska Häckeberga slott förvandlades till en sagovärld på insidan; en lyxig bubbla som gästerna gärna stannar länge i.
Av PIA MATTSSON Foto HELENE TORESDOTTER
GODA LIVET
Vad exemplifierar det goda livet? Väldigt många och olika saker; det beror på vem som får frågan. Svaret kan vara en solnedgång på en Karibisk strand, ett hemligt svampställe i den småländska skogen eller en solstol vid en infinitypool, med en cocktail i handen. Men det kan också vara ett gammalt skånskt slott på en ö i en sjö full av näckrosor.
– Vi vill att våra gäster ska få en upplevelseresa här. En inrednings- och matmässig resa som stannar kvar länge i minnet. Alla måste inte älska det vi gör, men förhoppningsvis beröras, säger Lars Norrman, en av entreprenörerna bakom slottets verksamhet.
DET ÄR EN VARM sensommardag i södra Skåne och det vilar en fridfull atmosfär i Häckeberga slotts omgivningar. De stora näckrospartierna i Häckebergasjön glänser som juveler i solen och de täta lövskogspartierna bäddar in slottet i en grön famn. Närmast den snart 150 år gamla byggnaden i fransk renässansstil radar formklippta taxus upp sig på en välklippt gräsmatta som sträcker sig ner mot sjön.
Vyn av slottet på en av sjöns sju holmar är inte bara klassisk, den är och har alltid varit ett välbekant landmärke för många skåningar som tagit sig ut till Häckeberga naturvårdsområde för att vandra, cykla mountainbike och åka skridskor på sjön när den har frusit till is under kalla vintrar. Genom åren har en del besökt slottet för att äta julbord, gås eller söndagsmiddag i restaurangen. Och visst har konferensgäster haft möten och sovit över här. Men vem hade kunnat tro att slottsdörrarna skulle öppnas upp i april 2022 som ett elegant boutique-hotell, The Norrmans Castle, i regi av paret Norrman, Anna och Lars.
– Våren 2021 höll covid på att ta kål på oss entreprenörer, säger Lars. Bokade projekt gick i stöpet och det kliade i varenda cell i kroppen. Vad skulle vi göra? På nätet såg Anna att företaget som drev Häckeberga var till salu.
Anna och Lars vilar aldrig på hanen när de får vittring. Dagen därpå var de på plats på Häckeberga för att se om det fanns någon potential. Inte för att de hade drömt om ett slottprojekt, men bara ”för att”. Synen som mötte dem invändigt fick inte hjärtat att slå snabbare. Ljuvliga fönster och
