FREDRIKS KRÖNIKA Är prestigechampagne värd sitt pris?
Champagne, denna gudabenådade dryck, är i fokus för många i samband med sommarens festligheter. Men det är faktiskt stor skillnad på champagne och champagne. Många som botaniserat i det stora utbudet känner säkert igen namn som Dompa, Cristal, Krug och Comtes. Det finns ett riktigt stort antal så kallade prestigechampagner på marknaden. Sverige har ett stort utbud, vilket är både fantastiskt och spännande. En fråga jag ofta får, det är om det verkligen är värt pengarna att köpa en butelj prestigechampagne. Mitt svar är otvetydigt: ja! Visserligen kostar en flaska tvåtusen kronor eller mer. Men betänk att det är ett vin du inte dricker varje dag. En prestigechampagne dricker du vid ett speciellt tillfälle och oftast tillsammans med andra. Du delar upplevelsen och kanske även kostnaden.
Prestigechampagne används ofta som ett internationellt begrepp för de olika vinhusens allra bästa viner. Det läggs ned stora pengar på marknadsföring för dessa viner och det har det gjorts under många årtionden. De bästa och mest dyrbara druvorna används. Druvor är överlag mycket dyra i distriktet Champagne och druvor från de allra bästa gårdarna kostar en hel del. Dessutom är själva processen att skapa champagne arbetskrävande och sker många gånger manuellt, vilket också kostar en hel del pengar. Det tar ibland upp till tjugo år innan vinhuset får tillbaka pengarna som investerats i vinet. Det finns med andra ord en viss ekonomisk osäkerhet för ägaren, som även vill ha ränta på sin investering när vinet säljs. Ja, det kostar att göra prestigechampagner – och det syns på prislappen.
Ett litet utbud och stor efterfrågan ger ju som alla vet ett pristryck uppåt. Men trots dessa kanske lite trista fakta för min plånbok är jag fortfarande mycket förtjust i prestigechampagne.
Fredrik Schelin är vinskribent, champagnekännare och författare till böckerna ”Champagne, 49 miljoner bubblor i en flaska” och ”Champagne och andra bubblor”. Instagram: @schelinfredrik
CITATET
»Jag dricker champagne när jag är glad och när jag är ledsen. Ibland dricker jag det i enrum. I sällskap tycker jag det är obligatoriskt. Jag smuttar lite på det om jag inte är hungrig och dricker det om jag är hungrig. Annars rör jag det inte – om jag inte är törstig förstås.«
LILY BOLLINGER
FREDRIK TIPSAR 4 prestige
