Münchens kulinariska krogscen anses av många vara Tysklands främsta. Mycket tack vare ett rikt bayerskt matarv, framstående krögare och en stark nationell publik. Gastronaut besökte staden för att njuta av allt från vitkorv, pretzel och öl till delikatessbutiker och fine dining.
TEXT OCH FOTO: TOVE OSKARSSON HENCKEL
Det är tätt mellan de små provisoriska gatustånden intill Elisabethplatz i stadsdelen Neuschwabing. Jag och krogskribent Derk Hoberg är på jakt efter godsaker till en spontan lunch-picknick. Solen gassar och en av grönsakshandlarna beklagar sig över att värmen håller kunderna borta.
– Förhoppningsvis blir det lite svalare i eftermiddag, då brukar det komma fler, säger han.
Derk vill visa mig några av Münchens läckerheter och går med bestämda steg mot Herrmansdorfers vagn. Gården Herrmansdorfer Landwerkstätten, som ligger knappt fyra mil sydöst om München, är välkänd bland annat för sina ekologiska och hantverksmässigt framställda charkprodukter. I vagnen här i Neuschwabing säljer man färdiga smörgåsar, charkuterier, ostar och korvar samt det mycket omtyckta pålägget leberkäse. Leber betyder lever och käse betyder ost, fast ingen av ingredienserna återfinns i den tyska delikatessen. Den ska innehålla köttfärs, fläskkött och bacon som mals mycket fint, för att sedan bakas i en brödform. Konsistensen påminner om falukorv, fast mindre fet, och enligt min mening mycket godare.
– Leberkäse ska egentligen ätas lite varm på bröd, berättar Derk och suckar över att den lär hinna svalna innan vi kommer fram till vårt picknick-ställe.
Själv tycker jag inte att det gör något. Jag äter hellre en kall, riktigt god leberkäse, än en varm av sämre kvalitet, och tröstar honom med att han gjort ett gott val. Vi köper också med oss obatzda, en bayersk färskost gjord på två tredjedelar camembert och en tredjedel smör, kryddat med salt, peppar och paprikapulver. Osten visar sig vara magiskt god.
Nöjda med vår shopping promenerar vi västerut längs gator kantade av höga vackra hus i sekelskiftesstil. Målet för vår picknick är Biergarten am Chinesischen Turm i Engelska parken. Derk berättar att stadens så kallade ölträdgårdar är en kvarleva från 1800-talet. Där serveras öl och lättare mat, men som besökare kan du ta med egen förtäring. När vi når fram till parken får vi välbehövlig svalka av de väldiga, höga träden.
Derk beställer en tvåliters radler – pilsner blandad med lemonad – och en gigantisk pretzel, och så slår vi oss ne
