Drottningens heta begär hur drottning victoria och brittiska poliser lärde sig älska curry

12 min läsning

DROTTNINGENS HETA BEGÄR HUR DROTTNING VICTORIA OCH BRITTISKA POLISER LÄRDE SIG ÄLSKA CURRY

Ettriga eldiga aromer stiger från den lilla papplådan när den bekymrade snuten hugger in på den kryddiga stuvningen, riset och naanbrödet. Vi ser på. Hur ska det gå?

TEXT: JENS LINDER | FOTO: STEFAN WETTAINEN | ILLUSTRATION: JONAS LARSSON

Drottning Victoria med sin indiske tjänare och förtrogne, Abdul Karim, 1893.

I detta dramatiska sammanhang är den heta maten perfekt. Svettningarna som framkallas av den heta kryddningen understryker kriminalpolisens vånda, samtidigt som hen hämtar kraft i det chilistarka. Och till slut, när maten och tankarna smälts, får fallet sin lösning. Det indiska käket är lika osnobbigt och jordnära som de fiktiva poliserna. Det äts utan stora åthävor, ofta direkt ur förpackningen. Det vore inte riktigt samma sak med en poke bowl eller en räkcocktail, eller hur?

Den som vill se poliser käka indiskt har en uppsjö av spännande serier att välja mellan: ”Line of Duty”, ”River” (ni vet, den mästerliga serien med Stellan Skarsgård), ”New Tricks”, ”Life on Mars” och många andra. I en klass för sig är förstås takeaway-experten Kommissarie Frost, som i ett avsnitt faktiskt äter sig igenom stadens alla hämtmatställen för att lösa ett fall. Remarkabel är också Rowan Atkinson som Inspector Fowler i poliskomedin ”The Thin Blue Line”, där han smaskar i sig curry så fort han får chansen. Först ut var dock, som så ofta i sammanhanget, Sherlock Holmes. I novellen ”The Naval Treaty”, beställer han in chicken curry så att Watson, en klient och han själv ska få kraft nog att lösa fallet.

I BEGYNNELSEN

Historien om den anglo-indiska maten är flera hundra år gammal. Indiska halvön, som hade stått under portugisiskt styre, kom mot slutet av 1600-talet att domineras allt mer av det växande brittiska riket. 1665 övertog britterna Bombay (dagens Mumbai) och 1690 grundlade man Calcutta. Drygt 100 år senare styrde brittiska Ostindiska Kompaniet över hela det indiska riket, som inkluderade dagens Pakistan och Bangladesh. Trots många förskönande beskrivningar – som bland annat gått ut på att the Empire fick ordning på det väldiga landet, lärde indierna att spela cricket etcetera – är det ingen tvekan om att förtrycket och repressionen var stor. Visst byggdes det sjukhus och infrastruktur, men regimen var rasistisk, intolerant och härskade med hjälp slavsystem och genom att så split mellan olika religioner och regioner. Den beskattade hårt och var ofta korrupt. Dödstraffet tillämpades generöst. Det är en mörk botten, som inte bör glömmas.