Träsmak framtiden doftar skog

13 min läsning

Är träden vår räddning? Gastronaut har lyssnat till kronornas sus som viskar om mat och dryck av det rätta virket.

TEXT OCH RECEPT: JENS LINDER | FOTO: STEFAN WETTAINEN

Vi kommer från träden; det var i väldiga svårgenomträngliga skogar som våra förfäder och förmödrar – för sisådär två miljoner år sedan – hoppade ner på marken och reste sig på två ben.

Det var också träd som vi – någon miljon år senare – fick futt på, så att vi kunde börja värma oss – och laga mat. Råvarorna mjukades upp över glödbäddar av ved och ris och fick smak av trä och löv. Tillagningen gjorde att våra ursläktingar lättare kunde tillgodogöra sig fett och protein, vilket på sikt fick deras hjärnor att växa. Så utvecklades tänkandet och språket – likaså människans förmåga att knåpa ihop olika hjälpmedel.

De föremål som bevarats från den händiga människans dagar, och som finns att beundra på vår museer, är förstås gjorda av sten: homo habilis skickligt vässade knivar, pilspetsar och kvarnar. Men utan tvekan var urfolken också mycket skickliga på att tillverka saker av trä, grenar och löv. En förmåga man observerat hos dagens sällsynta kvarvarande urbefolkningar.

Kokkärl av löv och grenar (som på något mirakulöst vis håller tätt), grenkonstruktioner för att torka mat, brädor att lägga på elden med fisk eller kött för en mild tillagning, månggrenade spett att placera över eldgropar eller glöddiken, fiskespön, pilbågar, spjut, slevar och mycket annat gjordes av trä i forntiden. Träden gav också skugga, agerade vindskydd, kunde vara en tillflykt när man jagades av rovdjur och fungerade som utkikstorn. Det byggdes kojor och hus bland grenverken. Man karvade ut stammarna till kanoter och satte ihop stockar till flottar.

Inte undra på att trädet har heligförklarats över hela världen i evinnerliga tider, och att Livets träd är en arketypisk föreställning som i olika skepnader figurerat i var och varannan kultur.

TRÄD SOM RELIGIÖS SYMBOL

Trädet dyker förstås upp i första Mosebok, där dess frukt sägs ge evigt liv. En liknande historia berättas i Koranen, liksom i den judiska kabbalan. Snarlika mytiska träd förekommer hos maya, aztek, izapa, mixteker och olmeker i Central- och Sydamerika. Världsträdet asken Yggdrasil är central i nordisk och germansk mytologi. I antika Grekland var olika gudar knutna till särskilda träsorter – Zeus till eken, Atena till olivträdet, för att inte tala om hamadryaderna – trädnymfer som föddes och levde i symbios med ett specifikt träd. Trä