Glada bin i nya kupor

Under mäktiga ekar, i ett toppigt litet hus på Norrnäs gård på Värmdö utanför Stockholm, tvättades en gång godsets kläder och linne. Numera är 1700-talsbyggnaden förvandlad till Skärgårdskupans bikupeverkstad, som drivs av Mira Nilsson och hennes man Jonas.

– Det tar tre dagar att bygga en kupa. Materialet kommer färdigkapat från ett finsnickeri i närheten, berättar Mira.

Hon är uppvuxen mitt i Stockholm, men sommarloven tillbringades på Svartsö i Stockholms skärgård.

Genom sitt arbete som servitris träffade hon kocken Jonas och de blev ett par. När de fick sitt första barn, dottern Hella, insåg de att två föräldrar, yrkesverksamma i restaurangbranschen, inte var förenligt med det familjeliv de ville ha. Mira omskolade sig till trädgårdsmästare på Wij Trädgårdar i Gästrikland.

– I Ockelbo upptäckte jag att jag inte är någon stadsråtta. Vår lilla familj kunde leva utan stress och ständig tillgänglighet. Det var sååå skönt, säger hon.

Numera hyr både Miras föräldrar och Mira och Jonas varsin bostad på Norrnäs gård.

Egentligen började Skärgårdskupan mer som en estetisk grej än en etisk. Mira, som på begäran hade försett en del av ”sina” trädgårdsägare med bin, fick en fråga av en kund: ”Har du inga snyggare kupor att ställa hit?” Just då vidareutbildade hon sig i småskalig virkesförädling, för att kunna timra pergolor och växthus i stolpverk. En vackrare bikupa än de av frigolit skulle kanske vara ett lämpligt projektarbete på utbildningen?

– Jag tänkte mig vanliga stapelkupor med skattlådor (kupor med ramar som staplas på höjden med honungslådor överst, reds anm), men med väggar klädda med vass. Jag kunde ingenting om materialet!

MIRA TOG KONTAKT med en stråtakläggare för att lära sig mer. Takläggaren tänkte att hon skulle ha glädje och nytta av att träffa Hannes Bonhoff, som driver sajten Superbiodling och är ordförande i Honungsbiföreningen. Kontakt förmedlades.

– H