Bland trollsmultron och mumlande ekar

9 min läsning

Högarps by på det småländska höglandet består av fem gårdar som alla har legat på samma plats sedan 1800-talets början. Michael och Lena Michaelsson bor här och arbetar med att återställa kulturlandskapet kring gårdarna; ängar, betesmarker, stenrösen och åkerlappar – till glädje för flora och fauna.

TEXT ANDERS ERICSSON | FOTO ANDERS NORRSELL

I det idylliska landskapet i kulturreservatet Högarps by trivs både träd och växter, djur och människor.

Det luktar eld, solsken och lövsprickning när vi promenerar längs den dammiga grusvägen mot kulturreservatet Högarps by där vi ska träffa Lena och Michael Michaelsson. Efter något hundratal meter ser vi Michael som är upptagen med att bygga gärdesgård. Röken vi kände i luften kommer från den kamin han använder för att värma vidjor till gärdesgården. Vi har tur med vädret, det är den första varma och klarblåa dagen på länge.

Michael och Lena har vigt sina liv åt att vårda och restaurera ålderdomliga agrara miljöer. Under drygt tre decennier förvaltade och utvecklade de Linnés Råshult till det helt unika besöksmål det är i dag. 2021 lämnade de Råshult och flyttade hit till Högarp.

– Vi ville hinna med ytterligare ett projekt i livet, så det var hög tid att påbörja det. Vi är pensionärer vet du, säger Michael med ett leende.

Högarp ligger i närheten av Virserum i Småland och består av fem gårdar, varav en gård och två mangårdsbyggnader ägs av Lena och Michael. Gården köpte de redan 2008 och det andra stället några år senare.

Fast allt började redan på 1980-talet med gröna vågen.

– Lena och jag var primärt intresserade av självhushållning. Vi hade en liten gård och odlade det vi behövde, snickrade, vävde och så där, men det var svårt att få ekonomin att gå ihop utan att jobba med annat vid sidan av. Att flytta till Råshult blev vår möjlighet att bedriva ett småskaligt jordbruk utan annan försörjning, tack vare länsstyrelsens finansiering av verksamheten.

Högarp är enastående vackert med omgivningar som ger en god bild av hur den här delen av Småland såg ut innan jord- och skogsbruket industrialiserades. Byn ligger högst upp i den sluttning som utgör slutet på småländska höglandet och bjuder på milsvida vyer. Just här består berggrunden av grönsten, vilket tillsammans med det södervända läget ger gynnsamma förhållanden för en rik och varierad flora. Bara namnen på några av arterna gör en lyrisk – tr


Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar