Den ideella föreningen Renoveringsraseriet startades 2020 av Gustav Bergström och Alfred Skoglund för att sätta ljuset på ovarsamma renoveringar. Nu har duon – med stadsarkitekter, antikvarier och eldsjälar från hembygdsrörelsen som ciceroner – besökt tolv svenska städer för att undersöka hur bebyggelsen har klarat sig. Resultaten redovisas i nya boken Gör om gör rätt. Vi ställde några frågor till Gustav Bergström.
Hur valdes de tolv städerna ut och har någon av dem lyckats extra bra med att bevara kulturarvet?
– Vi ville få en spridning över hela landet och även blanda större och mindre städer. Vi försökte också hitta städer med intressanta byggnader. Jag skulle säga att problemen är desamma i de flesta städer, men att Hjo sticker ut. Där har man haft en stadsarkitekt, P G Ylander, som målmedvetet arbetat för att sprida kunskap om gamla byggnader och hur de bör förvaltas. Han har också varit duktig på att hålla koll på allt som görs i Hjo och lagt sig i innan alltför stora skador skett.
Hur upplever ni att kommunerna klarar sitt uppdrag?
– Det finns ett stort engagemang hos bebyggelseantikvarier och kommunala tjänstemän med intresse för bevarande. De lägger ned ett gediget arbete på att försöka rädda det som räddas kan, vilket inte är lätt i en tid när nytt nästan alltid går före gammalt. Men många politiker och beslutsfattare saknar kompetens och är inte intresserade av att bevara. Jag upplever det som att det är viktigare att fastighetsägare får göra som de vill, utan att kommunerna lägger sig i. En inställning som tyvärr gör att mycket förstörs.
Vad var den mest positiva överraskningen under resans gång?
– Hofors! Ett fantastiskt samhälle med många intressanta byggnader, inte minst Nya centrumhuset, Hagaskolan och den vackra kyrkan. Där finns också ett fantastiskt bostadshus med tidstypiska 1950-talsportar i teak och guld.
Vad var det värsta du stötte på?
– Alla sönderrenoverade 1940-1950-talsområden. Det byggdes mycket under denna tid, men få hus har underhållits med pietet. De flesta har fått nya fönster och portar och missprydande balkonger. Hu!
Hur kan vi alla hjälpas åt för att ta hand om vårt kulturarv?
– Genom att lära oss att se det vi faktiskt har, inte fokusera på det vi tycker saknas. Att byta ut så lite som möjligt och i stället lägga mer tid på att un
