Kakelugnen uppfanns i Sverige på 1700-talet och var länge den huvudsakliga värmekällan i våra hem. Men den fick också en vidare betydelse för hela bostadens planering och för samhället i stort. Här får vi en historisk återblick.
TEXT HELENE ARKHEM | FOTO LENA GRANEFELT/BOKFÖRLAGET STOLPE
Här uppe i kalla Norden har vi alltid varit beroende av värme inomhus, speciellt vintertid. Länge bestod värmekällan av en öppen eld på golvet, sedan kom de öppna spisarna. Med murstock och skorsten kunde röken ledas ut från huset.
På 1600-talet introducerades en ny typ av värmekälla från Tyskland. De kallades pottugnar, såg ut som kakelugnar med stora luckor – men var egentligen bara täckta spisar, och de krävde väldigt mycket bränsle i form av ved. På 1700-talet blev det energikris i Sverige och veden började ta slut. Det var ur denna kris som den smarta, svenska kakelugnen föddes.
Svante Helmbaek Tirén, en av författarna till boken Kakelugnen i Sverige (Bokförlaget Stolpe, 2021), som utgår från kakelugnarna på världsarvet Engelsbergs bruk, berättar:
– Det krävdes enorma mängder träkol för att driva järnbruken och många skogar höggs ner. Något måste göras. År 1767 gav svenska staten arkitekten Carl Johan Cronstedt och generalen Fabian Wrede i uppdrag att hitta en mer energisnål värmekälla. Några månader senare kom Cronstedt och Wrede med en genial lösning. De hade uppfunnit ett rökkanalsystem, en metod för att leda runt värmen flera varv inne i kakelugnen. Värmeeffekten ökade dramatiskt – samtidigt som det bara gick åt en bråkdel av den mängd ved som vanliga eldstäder förbrukade.
FRÅN BÖRJAN VAR kakelugnen en lyxartikel, en vackert dekorerad statussymbol som bara värmde kungligheter och förmögna. Men när den industriella masstillverkningen tog fart blev kakelugnen var mans egendom och fick enorm spridning.
Kakelugnsmakare blev ett allt vanligare yrke under 1700-talet. På 1800-talet fanns flera kakelugnsfabriker i Sverige, bland dem Rörstrand, Gustavsberg, B.H. Lundgren, Åkerlindska kakelfabriken och Upsala kakelfabrik.
– Kakelugnens intåg i de svenska hemmen betydde otroligt mycket. Rökkanalsystemet revolutionerade inte bara uppvärmningen, utan i förlängningen även hur man kunde använda rummen. Uppvärmningen påverkade saker som takhöjd, fönsterstorlek, antal rum och så vidare. Kort sagt hela vårt sätt att leva och bo. Kake
