Ljus, ljus, strålande ljus

För länge sedan, innan fotogenlampor och fabrikstillverkade stearinljus blev vanliga, var ljusstöpningen en viktig julförberedelse. Den skedde efter höstslakten då talgen från får, gris och nötkreatur togs tillvara och användes för att tillverka ljus.

I Wallåkra Stenkärlsfabrik utanför Helsingborg har det anordnats ljusstöpning i över tjugofem år. Från mitten av oktober och fram till jul är kärlen är fyllda med smält ljusmassa och vekarna förberedda för att doppas gång efter gång och långsamt förvandlas till långa raka ljus, grenljus eller fantasifulla ljuskronor.

– Att stöpa ljus tillsammans är en både kreativ och rogivande syssla. Här är det en fördel att göra en sak i taget och vara närvarande, säger Åsa Orrmell, som driver stenkärlsfabriken.

Det finns många anledningar till att det stöps ljus i Wallåkra. Stenkärlsfabriken har en lång tradition av att tillverka ljusstöparkrus och krusen har blivit lite av ett signum för platsen. Ljusstöpning var precis som keramiktillverkningen en hantverkstradition på utdöende och under sen höst är det dessutom mörkt och fabriken har färre besökare än på sommaren. Det föll sig därför naturligt att sätta i gång med ljusstöpning och att föra även den traditionen vidare.

UPPE PÅ ANDRA våningen i den gamla stenkärlsfabriken är ljusstöpningen i full gång. Det råder en nästintill andaktsfull stämning långt ifrån sorl och stress. Under fyra timmar får man komma hit och i lugn och ro stöpa sina egna ljus.

– När man stöper ljus ska man ha väloljade knän. För att stearinet ska fastna på veken är det viktigt att doppningen sker i rätt hastighet vid rätt tidpunkt. Att långsamt niga samtidigt som vekarna förs ner i ljusmassan är ett bra sätt att ha dem i lagom länge, säger Åsa.

För att ljusen ska få en diameter av ett normaltjockt ljus som passar i en vanlig ljusstake ska vekarna doppas cirka 30 gånger. Raka ljus görs genom att vekgarnet hängs över en brädbit med muttrar knutna i änden av garnet för att ljusen ska bli rak