”löfvenskiöld är mer än bara krusiduller”

3 min läsning
Än idag ser man hus som använt Löfvenskiölds mönsterblad som förlaga till fönsteromfattningar.

Lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiölds klassiker Landtmannabyggnader: Hufvudsakligen För Mindre Jordbruk från 1868 kommer i höst i en efterlängtad nyutgåva. Med sina mönsterblad ville Löfvenskiöld reformera landsbygdens arkitektur. Svante Helmbaek Tirén har varit redaktör för boken.

Var hämtade Charles Emil Löfvenskiöld inspiration till alla mönster och dekorer?

– Det behöver vi forska vidare på! Man brukar beskriva Löfvenskiöld som representant för den så kallade schweizerstilen och det finns definitivt stora likheter med andra samtida mönsterböcker från bland annat Tyskland. Men troligen kom inspirationen från lite olika håll och är väldigt tidstypisk. Den grundläggande idén om att det praktiska behövde en vacker form låg i tiden och delades av många.

Hur kom det sig att hans mönsterblad och typritningar fick så stor spridning och stort genomslag?

– De var lätta att följa och vackra att titta på. Än i dag när man bläddrar bland hans ritningar kliar det i fingrarna, man blir direkt sugen på att bygga snirkliga verandor! Sedan betydde det nog mycket att ritningarna var så anpassningsbara. Även om man inte hade råd att genomföra allt han föreslog fanns det alltid någon liten detalj man kunde kopiera. Det räckte med en enkel fönsteromfattning eller kanske en liten gaveldekor så blev torpet eller gården betydligt mer hemtrevligt.

Vad skulle du särskilt vilja lyfta fram, vad är hans viktigaste bidrag till svensk arkitekturhistoria?

– Löfvenskiöld är så mycket mer än bara krusiduller. Han ville egentligen reformera hela landsbygden och bekämpa svält, fattigdom och djurplågeri med hjälp av en ny arkitektur. Av eftervärlden har han kallats ”snickarglädjens fader”, men det är egentligen fel. Han var varken först eller ensam om att sprida förlagor till snickarglädje. Däremot fick han större genomslag än många andra, och han blev en av sin tids viktigaste röster inom det vi i dag skulle kalla för landsbygdsutveckling. Arvet efter honom märks inte bara i dekorer utan i hela sättet att planera byggnader och gårdar.

Charles Emil Löfvenskiöld (1810-1888)
Svante Helmbaek Tirén.

Ombonat i stugvärmen

Vi inreder för härliga kvällar inomhus i favoritfåtöljen framför brasan.

1 Handgjord pall av ek, linoljad, 40 x 25 cm, höjd 45 cm, 1 600 kr, Thomas Ko

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar