Ventiler & varm skorstenspipa

Fotograf Karin Wildheim bor med sina två tonårsbarn i en 1920-talsvilla i västra Göteborg. Huset är byggt av hennes gammelfarfar Carl. Nu har fem generationer nött stegen i trappan upp till andra våningen, plockat äpplen från de knotiga träden och tagit hand om huset enligt sin tids uppfattning om hur det görs bäst.

Men Karin är bekymrad. När kvicksilvret sjunker i termometern och västkustvintern sveper in med fukt, blåst och kyla immar rutorna igen, framför allt på övervåningen. Ibland så illa att det inte går att se ut genom de vackra, spröjsade originalfönstren.

Hon har tätat innerbågarna så gott hon har kunnat med ullsnöre men det har inte hjälpt. Dessutom har hon öppnat upp en av de igensatta ventilerna i huset.

– Och så hade jag en snickare här, som tyckte att det behövde sågas upp ett par ventiler på vinden, så jag lät honom göra det, berättar Karin.

Farhågan är att husets ventilation är dålig och att det ska ta skada av fukten sedan uppvärmningen med ved och koks bytts mot luftvärmepump och direktverkande el.

VI KALLADE IN antikvarien och byggnadsingenjören Peter Jarbring för att låta honom ge sin syn på problemen och berätta om hur ventilationen i gamla hus fungerar. Peter har i femton år ägnat sig åt restaurering och rådgivning om äldre hus med fokus på det byggnadstekniska. Dessutom leder han nybörjarkursen ”Hjälp, jag har köpt hus!” på det västsvenska byggnadsvårdscentret Slöjd & Byggnadsvård på Nääs.

En småruggig dag i oktober knackar Peter på dörren, stiger in genom glasverandan och slår sig ner på en pinnstol i köket för att berätta om varför man kan behöva se över ventilationen i äldre bostäder.

– Problemet är ofta hus som varken är gamla eller nya, alltså gamla hus där det genom åren har tillkommit många nya lösningar och material, säger han och ger några exempel på vad det kan handla om:

– Kanske har man t