Cecilia Lindblom, Ansvarig redaktör
Jag läser byggnadsantikvarie Pernilla Lindströms krönika på sidan 98. Hon skriver om det fynd hon gjorde i väggen i sin västerbottniska släktgård från 1700-talet. Jag ska inte avslöja vad det var hon hittade, det får du läsa själv, men fyndet berättar inte bara något om den ståtliga släktgården och hennes familj, det ger samtidigt en målande skildring av en händelse som präglade en hel bygd på 1860-talet. Så visst kan väggar tala, om vi bara förstår att tolka de efterlämnade spåren.
Alla hus bär på en historia, som berättar om de människor som bott där, hur de har levt sina liv, men också om hur samhället omkring dem såg ut. Som husägare är det viktigt att lära sig att upptäcka och förstå innebörden av de här spåren. Till en början kan det vara frestande att snabbt sätta sin egen prägel på hemmet. Men om man i stället skyndar långsamt, tar sig tid att lära känna huset med alla dess egenheter samt lyssnar inåt och forskar djupare i de fynd man hittar, så tror jag att man kan ta bättre och mer välgrundade beslut om eventuella renoveringar. När man börjar lyssna på huset väcks ofta en vilja att göra saker och ting rätt, med äkta material och beprövade metoder, så att det gamla huset får de bästa förutsättningarna för att leva vidare. Så var det för Linda och Victor utanför
