Linåker och lieslåtter. Skiftesverksbygge med handbilade stolpar. Ull från egna får. Korgar, bundna av egen råghalm. Bröd bakat av mjöl från gården. Hos Olof och Lovisa Andersson i Stora Tibbaröd görs allt för hand och historien är högst levande i vardagen.
TEXT KARIN HYLANDER FOTO KARIN WILDHEIM
Lovisa Andersson kommer gående nerifrån kålgården med en korg full av svartkål. Korgen har hennes man Olof bundit av råghalm odlad av paret själva. Från hagen intill hörs de värmländska skogsfårens bräkande. De går på efterbete sedan Olof har slagit gräset med lie och Lovisa gått efter och räfsat. Det är så höskörden går till på Anderssons gård i skånska Röstånga.
– Sedan brukar vi hässja höet tillsammans, säger Lovisa.
På så vis får de vintermat åt fåren och kaninerna. Dessutom ger deras sätt att sköta ängarna en rik flora och mängder av fjärilar, bin och andra pollinerare.
– Vissa hagar slår vi väldigt sent för att blommorna ska få fröa av sig. Framför allt uppe på kullarna har vi sett stora effekter av det. Markerna mår bättre av att slås med lie, säger Lovisa.
Det är 2023, men kunde lika gärna ha varit 1800-tal. När historieintresserade Lovisa och Olof vill leva hållbart, miljövänligt och resurssnålt ser de sig inte om efter nya innovationer – de ser sig om efter hur människor har levat förr.
– Tittar man bara tillbaka så finns det tekniska lösningar på det mesta, säger Olof.
Det var han som flyttade ut hit först, till den skånska risbygden mittemellan slätten och skogen. Gården fick han köpa med speciella villkor: Alla djur, som den äldre man som tidigare bott där haft, skulle få bo kvar tills deras dagar var över.
– Gården var som en Noaks ark, men med bara ett exemplar av varje djurslag: en häst, en ko, en åsna, en gris, en get och en katt, säger Lovisa.
14 år senare är bara katten Fritiof kvar.
2009 TRÄFFADES OLOF och Lovisa på medeltidsdagarna på Kungälvs fästning. Olof kom – bokstavligen – ridande på en vit springare och höll på att skrämma slag på hästrädda Lovisa. Men hur det var fick de kontakt och var snart ett par.
– Bland det första vi gjorde var att ta jägarexamen tillsammans, säger Lovisa och berättar att sedan de flyttade ihop har de inte behövt köpa kött en enda gång tack vare jakten och djurhållningen med får, höns, ankor och köttkaniner.
FRÅN JULI TILL november räcker även det de odlar för de egna behoven. Resten av året är alla torkade och inlagda
