Kameran som kräver eftertanke

2 min läsning

Kameraklassiker kan se väldigt olika ut. I den här artikelserien har Mattias Lundblad botaniserat bland modeller som kanske bli framtidens klassiker. Först ut är Canon PowerShot G2.

TEXT & FOTO: MATTIAS LUNDBLAD

KAMERAHISTORIA

Färgerna blir gärna kraftiga med Canon PowerShot G2, och i synnerhet blir blåa himlar mustiga som genom ett polarisationsfilter.

Canons G-serie har varit stilbildande när det gäller kompaktkameror för avancerade användare och proffs. Serien inleddes år 2000 med Power-Shot G1. Nära konkurrenter var Nikon 990 och Olympus C-3030.

Receptet för G1 var systemkameralika funktioner och ett ljusstarkt zoomobjektiv på 7-21 mm f/2-2,5, motsvarande 34-102 mm på småbild. Sensorn var i storlek 1/1,8 tum, något som var vanligt i dåtidens kompaktkameror. Råformat fick den också, vilket var ovanligt i klassen. Batteriet är detsamma som till flera spegelreflexmodeller, och vanliga blixtar kan sättas i den inbyggda blixtskon.

G-seriens modeller kom ut i tät följd. Mindre än ett år efter att den redan populära G1 kom den snarlika G2, där man gjort en del små men viktiga förändringar. Så fortsatte det, och det hann bli 12 modeller med den lilla sensorn, innan 1-tumssensorn tog över.

I G2 har upplösningen ökat från 3,2 till 4 megapixel. Ljusmätningen blev mer avancerad och fokuspunkterna valbara. Råformatet kom upp i 10 bitar. Det var en klart avancerad kamera för sin tid.

ÅLDRATS MED VÄRDIGHET

När jag använder en PowerShot G2 i dag, 22 år efter lanseringen, tycker jag att den har åldrats med stor värdighet. Vissa saker känns nästan fullt moderna. Det stora batteriet räcker länge, och minneskortet är det vanliga Compact Flash.

Kameran startar och fokuserar snabbare än jag förväntat. Råformatet går att använda i praktiken eftersom det inte låser kameran lika länge som andra kameror från den tiden.

Under senare år har många börjat använda analoga kameror bland annat för att det drar ner tempot och att man blir mer eftertänksam. Att fotografera med G2 tillfredsställer också en sådan strävan.

Med råformat blir det inte mycket till serietagning och man slösar inte med exponeringarna. Att försöka sig på gatufoto med stora krav på tajming är inte helt lätt. Man måste ge kameran tid att fokusera och sedan trycka av, men det går att låsa fokus manuellt och förlita sig på skärpedjupet.

KNEPIGT I SOLSKEN

Den lilla LCD-skärmen är kinkig med betraktningsvinkeln och är tydligt exempel på ett – av många – områden där den tekniska utvecklingen har gått framåt. Att använda den i sols