Björn Kellers fotografi är som ett pågående flöde, där bildserier som påbörjats på 1960-talet kontinuerligt växer vidare. Baserad på Fårö låter han numera passionen för fotografi styra – vilket resulterar i bilder med renodlade former som ofta ger associationer till liv eller förgänglighet. Eller till bådadera.
TEXT: PETER WIKLUND FOTO: BJÖRN KELLER
Det tog ett tag att få till den här intervjun. Den första förfrågan jag skickade till Björn Keller fick svaret: ”Känner mig hedrad. Bilder kan Du självklart få visa. Är ju en tillbakadragen kuf och lite obekväm i intervjusammanhang. Detta tål att fundera över.”
En tid senare vandrar jag längs grusvägen på östra Fårö, och en bit bort står Björn Keller och väntar på mig.
– Jag tänkte att det var lika bra att möta dig, det kanske är svårt att hitta rätt annars, säger han och visar mig in längs en liten slingrande gång bland lummig grönska.
Det är en vacker vårdag i början av maj, och vi bestämmer oss för att sitta ute i hans trädgård och göra intervjun. Tomten är full av olika sorters träd, och här samsas de förväntade fruktträden med ovanliga sorter som sequoia, vingnöt och kinesisk trädpion, den sistnämnda direktimporterad från Kina i början av 90-talet.
Det är uppenbart att Björn Keller gärna ägnar sig åt trädgården, vilket dock inte har lett till att den är fylld av tuktade buskar och välklippta gräsmattor. Nej, här får mycket växa fritt, och de delar som varit gräsmattor har han styrt om till att bli frodiga ytor med mossa. Han pekar på en smäcker träkonstruktion och säger:
– Det där är en pergola som jag byggt nyligen. Vanligtvis brukar man ju låta rosor växa runt en pergola, men den här är gjord för rosorna i sig. De ska få växa och breda ut sig inne i den.
TÄNKTE BLI VILTVÅRDARE
Växtligheten uppskattas också av allehanda fåglar. Det kvittras på många håll i grönskan, och Björn Keller lystrar hela tiden uppmärksamt. Han berättar gladeligen om de olika arterna, och ber mig plötsligt att titta mot ett närliggande träd.
– Titta, där är en av halsbandsflugsnapparna som håller till här! Vad kul att den ville titta fram och hälsa, de häckar bara här och på Öland när de är i Sverige, säger han.
Fågelintresset har följt honom hela livet, från det att han gick med i en ornitologisk klubb hemma i Spånga som tonåring. Intresset växte och han började överväga en framtid som viltvårdare.
Men en resa till Fårö bidrog till att han valde en annan inriktning. Han hade tagit mopeden och tältet m
