Med kameran riktad mot arbetarklassen

FOTOSIDAN-PROFILEN

Cletus Nwadike köpte sin första kamera för 125 naira 1979. Då var han elva år och bodde med föräldrarna och syskonen i Nigeria.

– Jag sparade alla pengar jag tjänade för att kunna köpa min första kamera. När jag hade fått den började jag ta bilder av snygga tjejer, helt enkelt eftersom det oftast var de snygga tjejerna som ville vara med. När jag sedan visade bilderna blev de förtjusta, och då fick de bilden. Tack vare mina bilder blev jag någon i byn som många kände till.

Men framgången kom inte gratis. Att framkalla bilder var dyrt.

– Det kostade mycket pengar att framkalla, och för att ha råd fick jag ljuga för min pappa. När jag skulle handla något förhandlade jag om priset, och pengarna som blev över använde jag till mina bilder. Jag var det första barnet och jobbade tillsammans med med mina föräldrar, och pappas affärer gick bra.

Cletus var ett upptaget barn. Förutom att gå i skola var han som äldsta barnet dessutom pappas högerhand och mammas vänsterhand.

– Jag tycker att det finns en kraft i att ta ansvar från tidig ålder, och i Nigeria räknas man som vuxen när man är elva år.

Det var genom sitt arbete i familjeföretagen som Cletus kunde lägga undan pengarna till den där första kameran. I affärerna sålde föräldrarna allt från inredning till kläder.

– Jag bar saker åt kunderna och hjälpte dem på andra sätt. De belönade mig med dricks, egentligen för att jag var snäll. Jag lärde mig tidigt att möta människor på rätt sätt.

På sin fritid fotograferade Cletus, tills dagen hans pappa upptäckte hur mycket pengar som gick åt.

– Till slut slog min pappa sönder kameran för att det kostade för mycket pengar att framkalla bilder. Då köpte mamma en ny, och lite bättre, kamera av en granne. Det var så jag lärde mig att ta betalt för mina bilder, och då var jag tolv år. Så länge som jag fick betalt hade pappa inget problem med min hobby.

Cletus lämnade Nigeria när han var 22 år och studerade på universitet.